——Ii—— — Under de måingfaldiga förebråelser och snart sagdt oqväden, som KonstitutionsUtskottet fått uppbära af representationsförslagets motståndare inom RiksStånden, såsom att detta är ett missfoster, (Frih. Jakob Cederström); att det innefattar ett högljudt föraktande af all: ,minnen, en servil courtoisie åt bonden, ett gyckelspel med fäderneslandets välgång; att det är psammansatt för att rödja rum åt det politiska nyhetskram, som man vill lurendreja in i pvåra institutioner,, (Hr Ehrenhoff); ett villande haf, ett sammelsurium, en karrikatyr af al representationsombildning, (Dr Stenhammar) att Utskottet är representationsreformens död: gräfvaren, (Hr Lefren); att förslaget är oförenligt med monarkiens bestånd,, (Frih. Boye) principlöst, godtyckligt, omoraliskt, en blank nolla, att Utskottets ledamöter gingo hafvandd med väder och födde lögn), (Doktor Moren) patt Utskottets ledamöter ej borde bedömas hårdare än Frankrikes Jakobiner,, (Biskop Heurlin); och så vidare, och så vidare: — under det KonstitutionsUtskottet, säga vi, fått fördrags alla dessa skymford, och naturligtvis ingenting blifvit sparadt, för att framställa den rationellc riktningen deri såsom någonting ytterst fördömligt, så bör det vara en verklig tillfredsställelse för detta Utskott, att nästan icke en enda an märkning al större betydenhet blifvit gjord emo