Aftonbladet – 5 april 1841, sida 2

gifvit en högtidlig protest till Biet, deruti han offentligt och allvarligt afsäger sig denna utmärkelse; samt tillägger, att ej blott han ensam, utan äfven hvar och en annan förståndig person, som läst den omnämnda artikeln, trott sig upptäcka, att den ifrågavarande tablåen deruti ,imera diskrediteras än rekommenderas. (Hr ..Il..:s uttryck i den förra artikeln voro: Finnes något i denna tafla som anslår, så är det endast det träffande uti sjelfva tankenp, men alldeles icke conturen.) Slutligen förekemmer en serskild märkvärdighet i Biet för i dag. Det är ett slags tacksägelseadress till Hr Olof Fryxell, från Alingsås af den 30 Mars, undertecknad af ett par aktieegare i Svenska Biet jemte några andra personer i och omkring staden, sexton till antalet. Namnen äro följande: V. Tham. P. AA. Lewenhaupt. J. Alströmer. L. G. Kling. C. F. Löwenadler. J. W. Kellgren. F. Bauer. C. Nordblom. J. Berggren. J. N. Beronius. H. C. Rosendahl. J. P. Nyman. J.J. Wendels. J. D. Dickman. Fr. Leijel. J. L. Grönvall. Någonting vidare är härvid ej att tillägga, mer än en erinran i anledning af det uttrycket, att en öfverflödigt utförlig beskrifning på karrikatyren förekommit i Aftonbladet. Detta ger oss någon anledning till den förmodan, att de här ofvan omnämnde aktningsvärde personerne möjligen icke torde hafva sett sjelfva karrikatyren utan endast läst beskrifningen i Aitonbladet. I sådant fall vilje vi blott anmärka, att Aftonbladet, jemte denna beskrifning, yttrade sig om karrikatyren, att den var qvick, men elak. Skall man i öfrigt lemna något omdöme orm detta sätt, att genom insamlade subskriptioner protestera mot misshagliga företeciser, var sig i ritning eller skrift, något som till en viss grad liknar de bekanta, så kallade offerceremonierna vid våra Riksdagar, så måste lämpligheten af en sådan åtgärd för hvarje fall berd derpå, om den opinionsyttring, mot hvilken pro. testen riktas, innefattar sanning eller osanning I detta hänseende torde det kunna dragas tvifvel, huruvida de här namngifne personernt i landsorten hafva nog kännedom om alla om ständigheter, för att fullständigt bedöma det hela