Aftonbladet – 5 april 1841, sida 2

yrd, hvarmed hans husbonde öfverhopat honom. lan rusade utur boden och upp till den lilla vindskammare han bebodde. När han kom ned gen, såg Master Cromby icke ulan fö våning den förvandling hans lärling undergått, ty bans belgdagsdrägt hade intagit arbetsklädernas ställe. Om jag inte bedrar mig, sade han till sin husbonde, så är ni skyldig mig en månads lön, och jag ber att ni Vill vara så god och utbetala mig den., Dessa ord, som tillkännagåfvo ett fast beslut, åstadkommo på Master Cromby en verkan, som man svårligen skulle kunnat förutse. Man betraktade ynglingen en stund med ett slags ömhet, som ännu stridde mot en lemning af stolthet och vrede, och sade slutligen, med en snarare mild än vredgad röst: Du vill då verkligen öfverge mig, Tom? Ja, visst vill jag det! Cromby syntes ännu tvekande; men antingen Cromby fruktade alt nedsätta sin husbondevärdighet, om han sänkte sig ända till en bön, eller om han bade sina skäl att icketro på fastheten i Toms beslut, nog af, han uppräknade åt Tom hans månadslön, tilläggande endast dessa ord: Nå, gå då Hr Tom, Gud vare med er! — Enligt underrättelser från Königsberg skall lom vara fölldi-färsta instansen öfver Biskop vOR Hattens mördares AttRmapfel. Efter denna skall han vådhbråkas. Den andfä instansens dom torde snart ölja, då mördaren ick har några medbroxtslingar och. gomast bekände. VI: