Aftonbladet – 2 april 1841, sida 2

—— Karin blickade upp till konungen med känslor af hängifvenhet och sällhet. En tår darrade i hennes äga, ty lycklig kärlek gråter äfven. Mattare brann veken i silfverlampan, som hängde i taket; det blef småningom mörkt uti rummet. Och i samma ögonblick de kalla vågorna famnade Max, klappade Karins varma hjerta mot den lyckliga Erik.