Aftonbladet – 29 mars 1841, sida 2

iga reformvännernas fraktion, som anse 1809 rs grudlag fordra, rätt förstådd, innefatta ett verkligt konstitutionelt system, bygdt på folkets bestämda inflytande och rättighet att styrelsen må rätta sig derefter. Att urskilja hvilka ledamöter höra till den ena eller andra af de båda sistnämnda fraktionerna skulle blifva ett alltför svårt företag, att vi nu skulle tilltro oss detsamma. Imedlertid finner man lätt, huru både angeläget och intressant det vore för nationen att lära känna, till hvilkendera af dessa fraktioner hvar och en af dess representanter hör, såvidt denne nemligen sjelf gjort sig reda derför. En förhoppning, som man bordt kunna göra sig efter allt hvad som passeradt under de sednare åren är ock, att någon del af den första fraktionen skulle börjat inse sitt misstag, och något mera jemka sig ifrån de cabsolusistikt konstitutionella till de konstitutionelt konstitutionellap åsigterna, men detta hopp är, att döma af allt hvad man hör, ser, och förnimmer fruklöst. Annars skulle man troligen ej i detta ögonblick få se sådana broehyrer framträda, som tvenne hvilka nyligen lemnat pressen och nu som bäst studeras af de devuerade: den ena från Norrköping kallad : En återblick på dagens händelser mot aftonen af Riksdagen. Betraktelser i bref till Hr Thore Petre; en högst egen produkt för hvilken vi ofördröjligen skole närmare redogöra, och den andra ifrån Upsala, Om nyttan af ministerstyrelse. Bedan öfver den införda reformen af departementalstyrelse och ännu mera öfver förslaget, att ur 4 S Reg.formen borttaga ordet callena, så att den skulle heta: Konungen skall styra riket, på sätt denna regeringsform föreskrifver,, uttalar sig isynnerhet i den förra af dessa skrifter Författarens ogillande till den grad, att man emellanåt icke ens kan undgå att skratta åt hans verkliga eller skenbara raseri. Om nu sådana utgjutelser blott äro för mycket uppriktiga uttryck af maktens och dess anhängares fortfarande tänkesätt, och detta parti ännu gör allt hvad det kan för att motarbeta alla verksamma resultater af Riksdagen, huru kan man då undra om ingenting helt blifver deraf.