Aftonbladet – 19 mars 1841, sida 3

(Insändt.) Efter hvad Kongl. Maj.ts Nåd. Kungörelse af der 31 Oktober 4829 upptager, hafva, om de insockn frälsehemman, som : efter den 6 April 1840 blifvi afsöndrade från de säterier, hvarunder de lydt, bor de förlora deras insockne frälsefrihet, Rikets Stände: yttrat, att de skulle få den behålla; men att stad gandet icke kom att tillämpas på de insockne fräl sehemman, hvilka före den 6 April 4810 blifvit frår säterier afsöndrade. Detta Rikets Ständers yttrande har af hemmansegarne blifvit så förstådt, som skull Rikets Ständer icke kunna tillämpat den lemnade befrielsen för desse sistnämnde hemman, emedan om dem fråga icke varit väckt; men helt annorlunde hafva Krigsoch Kammarkollegierna, samt förvalt ningen af Sjöärendarna bedömt detta yttrande, oct uti inordradt underd. utlåtande af d. 21 September 1839 förklarat, att ifrågavarande hemman borde dra: ga ordinarie rotering, det Kongl. Maj:t i nåder gilla! och bifallit i den till förbemälde kollegier aflåtne nådiga skrifvelse af den 23 December 4839. Af denna anlednirg framställer insändaren hära den vördsamma fråga till de lagkunnige: Hafva Ri kets Ständer, medelst sitt här ofvan intagna yttrande förklarat insockne frälsefriheten förlustig för de hemman, som före den 6 April 4810 blifvit frånskiljde säteriet, hyarunder de lydt, och ålagt dem ordinaric rotering? Insändaren trer det icke, dels derföre, ati den till Rikets Ständer framställda fråga, endas rörde de hemman, som blifvit befriade, dels ock, e medan förändringen skulle innebära en kränkning i äganderättens helgd. När alltså, enligt 9 i Riksdagsbeslutet af d. Maj 1810, jordnaturen blifvit förklarad vara i no gaste förbindelse med grunden för sjelfva egande rätten, och 8 af 4723 års adeliga privilegier fri tager insockne frälsehemman i flera län från ordi narie rotering, så synes häraf uppenbart, att denn: privilegiefråga icke blifvit så knapphändigt afgjord som åtskillige embetsverk förmoda. LR