REKRYTERINGARNE I RYSSLAND. (Slut från Lördagsbl.) Fordom berodde öfverallt i Ryssland på gods egarens godtycke, hvilka af hans folk skull blifva rekryter. Han utsåg dertill de lataste och odugligaste, emedan de voro honom till minst: nytta. -I några delar af riket sammankomma nt bönderna på godsherrens slott och draga lott Men till och med i dessa fall är icke lyckan enligt regeln, blind, lotterna träffa temligen be stämdt dem, hvilka godsegarne sjelfve vilja blif va af med. Amtmännen och förvaltarne spel; dervid den vigtigaste rollen, och bringa icke säl lan i verkställighet hotelsen: vänta, din skälm du skall komma bland rekryterna,. Det gifve visserligen undantag: ende sonen kan icke borttagas från fadren; icke fadren från sina tre harn men 2:ne skydda ej för soldattjensten. Derföre söka äfven bonddrängarne att gifta sig i tid och skaffa sig många barn. Den är fri, som redan har 2:ne bröder i tjenst.. Men såsom man insel äro äfven desse undantag otillräckliga. De gift männerne, som för evigt blifvit undandragns sina familjer, tjena till så stort antal i Rysks armeåcn, att t. ex. alla månglerskor samt brödoch surkålsförsäljerskor på torgen i provinsstäderne äro soldat-gräsenkor. Der, hvarest lottning icke är införd, föreföllo eljest förr och förefalla ännu i dag de obehagligaste uppträden vid den s. k. rekrytjagten. De ynglingar, som tro sig hotade eller utsedda, fly till skogarne, dölja sig i de aflägnaste byar hos sina anförvanter, sammanrota sig och försvara sig mot de utskickade, hvilka antåga fem, sex man starka, med rep och knölpåkar, och om de lyckas bemäktiga sig dehnqventen, binda honom och afföra honom såsom en förbrytare. Det märkligaste är, att det icke räknas såsom något synnerligt brottsligt, om bönderne, då värfvarne komma, sätta. sig till motvärn, oaktadt de i kejsaren: namn uppmanas att öfverlemna sig såsom rekryter. Visserligen ligger ingenting onarturligt deri ty just emedan skyldigheten dertill mera äl grundad på godtycket, än på en lag som drabbar alla, beror allt på lyckan och slugheten I en stepp-by uti södra Ryssland funnos trenne starka, allmänt fruktade bröder, hvilka redan vid fem serskilda rekryteringar slagit sig igenom värfvårne. Den ena af dem hade, under en strid, med gevärskolfven sträckt en vwärfvare till. marken och afslagit begge armarne på den andra, och gick likväl strafflös omkring. Lottningen erbjuder likaledes en bedröflig an