Aftonbladet – 16 februari 1841, sida 3

— Irländska ångfartyget The Thamess förolyckand . Detta ångfartyg förolyckades klockan om kring 5 f. m. Måndagen den 3 Januari detta år. Det. var på resa ifrån Dublin till London, och som vä-! dret var ytterst stormigt, med skurar af hagel och snö, förlorades räkningen och fyren på S.t Agnes (en ibland Scillyöarne; förblandades med Longshipsfyren (nära Lands-ene), så att fartyget strandade på de så kallade cRacher rockso och hastigt blef ett! totalt vrak Af omkring sjuttio personer om bord) blefvo blott fyra lif frälste. Desse voro ett ungt fruntimmer, som med sin fader skulle fara till London, tvenne uppasserskor på ångbåten och en af sjömännen. Straxt efter det fartyget stött, blef det observeradt af innebyggarne på S:t Agnes, och med den största lifsfarå satte några af dem ut en båt, för att bistå de strandade. De lyckades att komma nära fartyget och ehuru knappast något hopp fanns om räddning, befallde kaptenen med en Brittisk sjömans sanna mod, att ingen man fick lemna skeppet förrän qvinBorna förut voro i säkerhet. De trenne som blefvo frälste nedhissades med linor i sjön och upptogeos i båten, men ett fruntimmer med ett litet barn vid bröstet vägrade att skilja sig från fartyget, och omkom således med de öfriga. Straxt derefter skiljde en svår störtsjö båten ifrån fartyget och sedan kunde ingen kommunikation återställas med detta. Fartyget slogs i stycken innan kl. 44 f. m., då en del af de olycklige, på ett stycke al vraket, drefvo mot Rosevear, en annan klippö; men de voro så utmattade och kraftlöse, att blott en enda lefvande uppnådde stranden, och denne måste uthärda den svåra kölden i 24 timmar innan han kunde förflyttas derifrån. Det synes, som hade ångfartyget, innan det stötte mot klippan, intagit en mycket svår störtsjö. som utsläckte dess eldar, och detta var, efter allt menskligt omdöme hufvudorsaken till hela kata trofen. Ibland de förolyckade var ett detachement soldater, bestående af 25 man. Tio lik hafva; återfunnits, hvaribland det fruntimmer, som vägrade gå i båten. De hafva blifvit begrafne på S:t Mary, den betydligaste af denna ögrupp, hvilkers innevånare gjorde allt hvad de kunde, för att komma ut till de olyckligas räddning, men sågo alla försök gäckade, dels af stormen, dels genom den svårigheten att händelsen inträffade vid ebben, så att de stora lotsbåtarne icke kunde göras flott, förrän det redan var för sent. Då den mindre båten lyckades komma fram, trodde man att alla kunde räddas, ty fartyget hade stött med bogen och aktern hängde på klipporna; men då denna delen brast, var all räddning omöjlig. Det räddade fruntimret är miss Morris, hvilken ej ville lemna sin far, men af honom kastades i vågorna, för att kunna frälsas af båtens besättning. Sjömannen räddade sig på klippan på det sätt, att han slog upp ett porterfat, hvilket hade drifvit upp, och sedan han druekit något porter, offrade resten, för att sjelf kunna taga plats inuti fatet. Detta gjorde att han förmädde hålla ut hela natten under en alldeles ovanligt stark köld. Chefen på ångfartyget, Kapten Gray, en ung, hygglig man, hade några få veckor förut gift sig. — Achrographi. Sådant är, säger the Times) namnet på en konst att frambringa aftryck af teckningar, för att illustrera praktverk. En ritning på en preparerad yta har blifvit lemnad till en Hr Schönberg, som är uppfinnare till derna konst; och han återgifver föremålet i upphöjdt arbete på en plåt af stilmassa. Teckningen blifver på detta sätt tryckt utan den förändring, som alltid måste uppkomma genom dess kopierande. Men den förnämsta fördelen af konsten är, att blad, som äro illustrerade med vignetter, kunna aftryckas genom en enda operation i stället för två. Enligt Schönbergs metod sättes plåten upp tillsamman med stilarna, liksom ett träsnitt, och erhjuder således på samma gång fördelen af trägravyrens och metallens större! varaktighet. En ny upplaga af te Spectator är på detta sätt illustrerad; och om än dessa plancher: utvisa, att konsten är i sin barndom, öfvertygas; man dock lätt om möjligheten, att bringa den till: en hög grad af fullkomlighet. — Jordbäfning i Messina. Ett bref ifrån Messina af den 8 Januari, infördt uti Frankfurts tidning, gifver följande åskädliga beskrifning på den sednaste stora jordbäfningen derstädes : Förlidne Söndag, den 3 dennes, kl. tre qvart till 40 på aftonen, inträffade här en 40 minuter varande utomordentligt stark jordbäfning, uppå hvilken, under nattens lopp, följde ännu sju andra, mer och mindre häftiga stötar. Alla menniskor pästå, att jordbäfningen den 35 Februari 1783, som förvandlade hela Messina till en grushög, icke varit starkare än denna, med den skilnad allena, att stötarne voro då: horizontala, men denna gången vågformiga, hvilken omständighet vi hafva att tacka för det att allt nu aflopp utan ringaste skada för staden. Jag hade med några Tyska vänner glädtigt tillbragt några timmer; med sång och tömmande af en bål punsch, och sedan gått med dem ut på balkongen, för att njuta af den obeskrifligt sköna natten. Himmeln, beströdd med otaliga stjernor, var, så långt man kunde se, utan tecken till någon molnfläck. Månen belyste! jorden med nästan full skifva och förhöjde med sitt vänliga ljus aftonens skönhet...... Plötsligen förnummo vi ett i början svagt buller, såsom af en ankommande vagn, hvilket allt mera tilltog, och slutligen liknade brusandet af den förfärligaste storm. Met detsamma börjar jorden under våra fötter att darra; jerngallret kring balkongen, hvarpå VI stödde oss, rör sig under våra armar; alla föremål i rummet gunga; glasen på bordet klinga mot hvarandra; jordens dallring tilltager mer och mer; alla balkonger och husportar uppryckas våldsamt af nakna och halfnakna menniskor, som ropa Misericordia Personer ur de ringare folkklasserna löpa i bara skjortan kring gatorra och instämma med sina ångestskri uti kreaturens tjutande och gnällande. — Frampå natten inträffade, med ungefär 3, timmes mel-! lanskof, ännu sju stötar, af hvilka de begge sista voro de häftigaste. Messina skulle icke mera tinnas, om de sednare stötarne varit att jemföra med den första. Flera familjer flyktade redan samma natt åt landet. Till midnatt var det rörligt på alla gator. Det ringare folket höll sig samladt utanför husen,g kring koleldar. Följande morgon visade sig att fle-6 ra hus fått betydliga sprickor. Gud vare tusenrfal-IR ba VW -—ta ta 02 AP pf