Aftonbladet – 1 februari 1841, sida 1

Article Image
ölvertygande 1 framställningssättet, utan alla tomz2 fraser och deklamationer, men fullt af fakta, ger det oss en kort men åskådlig öfversigt af det Isednaste årets iörhållanden inom den stora och märkvärdiga republiken. Men detta utgör blott den minsta delen af dess värde. Att se ena regeat, hvilken inför lagstiftningen pekar på vådorna af de inkräktningar, som vissa klasser inom ett samhälle, så fort de erhålla någon öfvervigt genom författningarna, alltid äro beredvilliga att göra på det allmännas och den stora mängdens bekostnad; och att höra denne regent med hela öfvertygelsens värma och allvar råda denna lagstiftning, att väl omhägna den allmänna borgerliga friheten såsom en skatt, hvilken icke nog kan värnas och vårdas, är ett sällsynt och upplyftande fenomen af den politiska moralens inflytande i ett fritt land, och en af dess triumfer. Men äfven de särskilda delarne af budskapet äro för andra länder högst lärorika, och i synnerhet kan man icke nog lägga på minnet, hvad den lille van Buren säger om följderna af representationernes stundom alltför stora lättsinnighet att löpa ip uti en slatsskuld, någonting, till hvars rekommenderande personer imedlertid icke saknas i något land. Vi upptaga derföre temligen utförligt det ifrågavarande dokumentet, och bjude våra Läsare derpå, såsom på en af de bästa artiklar vi nyligen haft i vårt blad. Dokumentet är dateradt den 6 December 1840, Toch börjar med följande skildring af de NordAmerikanska Förenta Staternas ställning i allmänhet: . Sällan har detta lyckliga land varit så allmänt befriadt från sjukdomshärjningar, sällan landtmannens mödor blifvit rikligare belönade, än i det förflutna äret; och aldrig hafva våra förhållanden till främmande nationer funnit sig uti ett mera gynnande läge än det, hvaruti de nu under denna verldsangelägenheternas kritiska tidpunkt befinnas. Ett strängt och osvikligt afhållande ifrån all in-blandning i andra staters inre och politiska förhållanden, sådant det anstår såväl andan af vår regering och dess egna karakter, som de principer efter hvilka den ledes; sträng opartiskhet i våra vänskapsförhållsnden , i de kommerciella fördelar, hvilka vi taga i anspråk hos andra — dessa egenskaper, förenade med beslutsamheten, att vid hvarje fall lika raskt upprätthålla våra egna rättigheter, som vi utaf grundsats äro obenägne att inkräkta på andras. hafva tillvunnit vårt fädernes land och dess regering en ställning i folkens stora familj, hvaröfver vi med skäl kunne vara stolta och hvars fördelar kännas af våra medborgare i alla delar af jordklotet, hvarthelst deras förslagna och spekulativa lynne förer dem. Få, om öfverhufvud några, äro likgiltige för värdet af vår vänskap eller obekante med de vilkor, på hvilka den allena kan vinnas och bibehållas . . . . Till alla verldens makter stå vi i det lyckligaste fredsförhållande. Ingen ting har sedan edert sista sam manträde förefallit, som kunnat förmå att störa eller hota denna önskvärda harmoni. Då molnen samlat sig på den andra hemisferen, hafva de likväl icke kastat sina olycksbädande skuggor ända till våra lyckliga kuster. Icke bundna genom några hämmande alliancer, och likväl förenta med menniskoslägtets öfriga folkslag genom gemensam natur och gemensamt intresse, utgår alit värt sträfvande på att bibehålla freden, i hvars säkra och civilisationen befordrande triumfer alla; kunna vara i stånd att deltaga med en högsint täflingshåg. Det oaktadt, höfves det oss att för hvarje I bändelse vara rustade och alltid beredda att upprätthålla de rättvisa och upplysta grunder för vår nationalära, hvilka regeringen alltid vetat att bibe-; hålla Då stridande krafter sammanträffa, kunna neutrala nationer endast bevara sin sjelfständighet och sina rättigheter, genom att de väpna sig i försvarets rustning. Presidenten öfvergår härefter ifrån den allmänna framställningen om dessa förhållanden till den angående de serskilda främmande staterna, ! och vidrör först ställningen till England och den ännu stridiga gränsfrågan, hvarom han yttrar det hoppet att snart se den afgjord, men i sjelfva saken har föga nytt att säga. Underhandlingen hade blifvit fördröjd derigenom, att Engelska sändebudet ansett sig behöfva ytterligare instruktioner, och de tre kommissarier, som fått uppdraget att bestämma gränsen emellan Maine och New-Hampshire, hade af den svåra väderleken hindrats att afsluta sitt arbete. Med Belgien, Hannover och Portugal hade handelsoch sjöfartstraktater blifvit afslutade och en agent hade blifvit af regeringen sänd till Tyskland för att utverka lättnad för tobakshandeln. I fråga om Amerikanska fastlandets stater är föga anmärkningsvärdt nämnt, om ej det, att gränsen mot Texas till största delen blifvit reglerad samt slutet deraf kan motses i år. pDet lyckliga skick, hvari Förenta Staternas ! finanser för närvarande belinna sig, och den framgång, hvarmed vi besegrat de svårigheter i afseende på dem, hvilka understundom synts oöfvervinneliga, äro ämnen, som väl förtjena att folk och styrelse deröfver lyckönska hvarandra. En öfverflödande skattkammare, om den äfven anses såsom ett bevis på allmänt välstånd, leder sällan till varaktig båtnad för något folk; och erfarenheten har visat, att den icke låter förena sig med politiska inrättningar sådana som Förenta Staternas, om de skola verka helsosamt. Tvertom, har vår säkraste borgen för financiell kraft och sjelfbestånd visat sig bestå istora hjelpkällor, icke betungade af -någon statsskuld; och 3 datta afemaARnd. ir PR oo oo so fadanRnl otsrrnalans. 8

1 februari 1841, sida 1

Thumbnail