Aftonbladet – 22 januari 1841, sida 1

Slutligen föreslog Talaren, aatt dertill erforderlig medel, i mån af arbetets fortgång, upplånas me Riksgäldskontorets förbindelser, löpande med 4 pro cents ränta, och uppsägbara endast å låntagarne sida, hvaremot på extra Statsregleringen från oci med år 1841 uppföres ett årligt anslag motsvarand 3 procent af obligationernes kalkulerade totalsumma deraf utbetalas 4 procents ränta å utelöpande obli gationer och resten till deras amortering; hvilke motien remitterades till StatsUtskottet. Hr Norderanrekar, F. W. Sedan Rikets Stände genom bifall till BankoUtskottets betänkande N: 409, beslutat, huru med Bankovinsten skall förhål las, och en reglering af Bankens rörelse säledes ni kan uppgöras, oberoende af de beslut, som i afse ende på Statsregleringen återstå att fatta, hade Ta laren ämnat att, såsom ledamot af BankoUtskottet i Utskottet härom väcka fråga; men då han af en skilda angelägenheter hindras att längre följa ären dets behandling, och han dessutem befarar, att han åsigter vinna föga understöd af den i Utskottet rå dande majoriteten, ville han genom serskild motioi i ämnet försäkra sig derom, att denna vigtiga de af vår financiella lagstiftning bringas under Riket Ständers pröfning. Efter en granskning af Bankens ställnin i all mänhet, föreslog han: 1:0 Att BankoUtskottet måtte anmodas att skynd samt inkomma till Rikets Ständer med en approxi mativ kalkyl öfver beloppet af den sedel-indragning hvartill nu gällande bankoreglering och vwvidtagn beslut anses föranleda, och att derefter ingifna för slag till dessa medels nya användande, på det at den sedelstock, som vid 4839 års slut var i omlopp sedan densamma, enligt den princip Talaren följ blifvit ökad med hvad som af dåvarande depositio nen kan blifva uttaget, icke med afsigt må vidar rubbas. 2:0 Att de till allmänna Diskontrörelsen nylige anslagne 400,900 Rdr måtte derföre återtagas i de mån desamma kunna användas annorlunda och i ötf verensstämmelse med den nya reglering af Banken rörelse, som Rikets Ständer antaga. 3:o AÅtt såsom deponerad fond till kreditiv fö Hypotheks-föreningen cj må anses behöfliga mer ä! 100,000 Rdr, men återstående 300,000 såsom dispo nible till annan utlåning, utan minskning i förenin garnes egande kreditivs rätt. 4:0 Att Handels-Diskontens låneanslag må be stämmas till 3 millioner, oberäknad dessreseryfond 200,000 Rdr. i 35:0o Att hvad som af ett låneanslag tidtals ka blifva innestående, må af fullmäktige i annan vä kunna disponeras, med vilkor att medlen till sit bestämda ändamål åter förflyttas, när behofvet 3 fordrar. 6:0 Att fullmäktige må auktoriseras att köpa oci sälja Riksgäldsk., Armecens Pensionskassas och Bruks Hypotheks-för:sobligationer till det pris de sjelfve fö tillfället bestämma (ty utan sådan latitud i afseend på värdet skulle hela ändamålet förfelas) samt at Rikets Ständer genom serskild i instruktionei för fullmäktige må fästa deras uppmärksamhet p vigten al de ändamål, som med detta stadgand åsyftas, nemligen att bereda banken räntevinst, at förekomma sedelstockens indragning, att förse ban ken med sådane allmänna papper, som äga et stadgadt börsvärde, och att befordra dessa papper cirkulation på inländsk eller utländsk börs. 7:0 Att när Riksgälds-kontorets depositioner i ban ken uppgå till betydligare belopp, utan anlednin, att desamma så snart komma att åter uttagas, det m vara fullmäktige tillåtet, att under tider göra den fruktbara i låneväg, eller genom köp af obliga tioner. Slutligen, och ehuru Talaren förutsåg, att Ban koUtskottet skulle hissna öfver de stora tillgån garne och afstyrka det, föreslog han äfven, 8:0, att uppiåningsrörelse i banken till 3 proc må såsom förr äga rum, likväl endast i den mål! sädane medel kunna af banken användas, och til eit belopp af högst 2 millioner. Talaren trodde dessa sina förslager medföra föl jande fördelar: 4:0 förökning i vissa delar af lönerörelsen; 2:o garanti emot sedelstockens skadliga indrag ning; 3:0 befordrandet af ett obligations-system, som : nödens stund kan blifva en tillflykt för handelskre: diten och enskilda associationer; 4:0 Att banken förses med sådana realisable pap per, som erbjuda medel att anskaffa silfver, On sådant för realisationen erfordras, och detta ut. an statens mellankomst eller indragning af låne rörelsen; 3:o Besparing af den ränta och transport-kostnad som silfverköp medför. 6:0 En ökad räntevinst på de inköpta obligationer. na, som helt och hållet uteblifver, om de indragne sedlarne blifva använde, och som i lyckligt fall bö: uppgå till ett belopp nära 400,000 Rdr årligen, till räckligt för 5000 gevär om året, eller dockbyggnar i Carlskrona för ett skepp om året, eller ett störr ångfartyg för flottan innan nästa Riksdag, eller ! af det ärsanslag, som, enligt fondsystemet, erfor dras för en kanal emellan Wenern och Hjelmaren Grefve Frölich förklarade sig dela de af motionä ren uttalade åsigter; beklagade, att de icke förr blil vit framställda, och önskade, det motionären ville ut tryck alimängöra en motion, som i flere hänscender vore förtjent af synnerlig uppmärksamhet Hr Nordenunkar ansåg det visserligen hafva va i ändamålsenligare, att tidigare gifva Utskottet del a detta förslag; men trodde det ännu icke vara försent då det rör ämnen, som annu icke blifvit af Utskot tet behandlade. . . Grefve Horn, som med stort intresse ahört motio. nen, önskade, att Utskottet måtte allvarligt behandl: de grundliga och djupa satser, den innehöll. Hr Bråionhjelm önskade ätminstone, att motioner blefve kommunicerad medständen. Frih. Ridderstolpe, d. ä. föreslog, att den på all män bekostnad måtte tryckas; hvaremot Hr Gripenstedt anhöll, att, innan sådant definitiv beslutas, den måtte få bordläggas till nästa plenum StatsUtskoltets memorial, N:o 3575, med förslag til Ar An mm Ass hus AA APÅ Anlersae SS fn TV RB;