——— vv OO — ————— MM MM MMMM MM — ——— — — i FRE an a Nr ANDE re erinrar om, att Staten redan för den så kallade Lombard-rörelsen måst vidkännas, utom räntorna å förlagsfonden, förluster på 300,000 Rdr, sedan år 4846, hvaraf ännu pensioner af expektans-löner för 8000 Rdr årligen. Utskottet anser sig alltså icke kunna tillstyrka Rikets Ständer att bifalla Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående ifrågavarande lånefonds fortsatta begagnande under den af Kongl. Maj:t i nåder föreslagna tidrymd. Men då denna fonds dragande ur Tlånerörelsen och äterbetalning till Riksgälds-kontoret vid den snart inträffande tidpunkt, Rikets Ständer år 4829 föreskrefvo, möjligtvis skulle, innan Pantlåne-inrättningen hunnit än vidare utveckla och förkofregie komma att förorsaka en för hufvudstadens o edlade invånare högst kännbar minskning i omförmälde af dem allmänt påräknade och förut begagnade lånetillgång; så och cnär, för lånerörelsens jemna och oafbrutna vidmakthållande, en lämplig öfvergång från den hitintills ätnjutna räntefriheten för oftaberörda förlags-kapital till återbetalnings-skyldigheten af detsammas hela belopp torde böra Inrättningen beredas, har, med afseende dessutom å den föga betydliga förlust, som härigenom, äfven om en motsvarande summa måste af Riksgälds-kontoret emot ränta upplånas, kan komma att det allmänna tillskyndas, Utskottet funnit sig böra hemställa, att denna lånefond af 400,000 Rdr må, emot fortfarandet af den derför nu ställda säkerhet, och med vilkor af Pantlåne-inrättningens oafbrutna bedrifvande, enligt de för densamma fastställda grunder, få af entreprenören för denna Inrättning, under ytterligare fem års tid, räknad från den 4 Juni 1842, begagnas dock med skyldighet för honom att för detta lånebiträde under sagde tid till Riksgälds-kontoret årligen inbetala den ränta af 3 procent, som ÖfverståthållareEmbetet, för den händelse, att fortfarande räntefrihet icke kunde beviljas, i underdånighet föreslagit.