Aftonbladet – 15 januari 1841, sida 1

BORGARESTÅNDET. Diskussionen om extra statsregleringen. (Slut från gårdagsbl.) Vid 27:de punkten, om anslag till Stångåns uppmuddring, gjorde Hr Halling anmärkning om inkonseqvensen deruti, att Utskottet tillstyrkt detta anslag för 4 år. Hr Nordvall fann detta ganska välbetänkt, då anslaget icke var nytt, utan för flere år sedan af Kongl. Maj:t beviljadt, samt önskade, att det måtte utsträckas till 3 år. . Vid 28:de punkten, som afstyrker bifall till anslag af 30,000 Räår för en hamnbyggnad i Wadstena, talade Hrr Wallander, Arnberg och G:zelius för bifall till anslaget, men Hr Wedberg deremot, på den grund, att Staten icke skulle kunna påräkna någon vinst af denna anläggning. Vid 29:de punkten, angående en föreslagen hamn till Lidköping, talade Hr Kjeliberg för behofvet ar en sådan, och uttryckte sin förundran deröfver, att. stadens Representant icke talat för bifall, hvaruti Hr Rydin instämde; Hr Halling ansåg att det vore en stads rättighet att slippa en hamnbyggnad, samt att den torde få sitta öfver och besinna sig till nästa Riksdag. Punkterna 30, 34 och 52 lemnades utan anmärkning. 33:dje punkten, angående en hamnbyggnad vid Höganäs, och anläggning af en vågbrytare vid Svinebådan. Hr Brinck hade önskat, att denna fråga blifvit på annat sätt behandlad; men kunde ej finna, att en hamnbyggnad vid Höganäs borde få företräde för en vågbrytare vid Svinebådan, hvilken Tal. ansåg mera af nöden. Hr Helleday yttrade sig för begge anläggningarne. Hrr Halling, Rydin och Elfbrin för en hamn vid Höganäs; endast Hr Ekholm yttrade sig emot anslag till denna anläggning. Vid 34:de punkten, angående Landskrona hamns iståndsättande, talade Hrr Helleday och Halling för anslag till detta ändamål, isynnerhet för vigten af att i nödens stund här hafva en säker inloppsplats för vär flotta. Vid 37:de punkten, angående en hamdbyggnad vid Cimbritshamn och iståndsättande af hamnen vid hus, samt uppmuddring al Helyeån, talade Hrr Hjort, Billberg och Halling för bifall till anslag; och vid den 39:de punkten, angående upprensning af Rottneån och Rönneby köpings redd, äfvensom vid den 40:de punkten, om anslag till förberedande undersökningar för en kanal genom Skåne, yttrade sig Hr Christiersson till bifall af ett anslag. Af återstående purikter, under Litt. C, uppstod någon diskussion öfver den, som kandlar om anläggande af en väg mellan Götheborg och Jönköping. Dervid yttrade sig: Hr Bagge, som fann den summa i allmänhet etillräcklig, som blifvit anslagen till vägarnes förbättring. Hr Rydin: På sätt Utskottet föreslagit, att endast anslå 2000 Rdr för 3 år, eller 666 Rdr 32 sk. om året för hvarje län, för väganläggningar, vunnes icke det åsyftade ändamålet. Tal. hade väckt motion om 3:ne vägars anläggande, en om ny väg mellan Götheborg och Jönköping, och en om vägarnes förbättring i allmänhet. Hvad denna sista beträffar, hade Utskottet behandlat den alltför lösligt. Hr Wern hade af Utskottets väl motiverade principer väntat en helt annan konklusion. De begge föregående Talarne hade redan fästat uppmärksamhet på otillräckligehten af anslaget. Öfverskotten borde användas i första rummet till förbättring af vattenkommunikationer, och det i andra till väganläggningar. Hr Petre anmärkte äfven, att vågarne voro hos oss i allmänhet illa anlagda, så att man sökt höjderna, i stället för att undvika dem; Tal. hade äfven af premisserna väntat andra konklusioner. Hr Christierssom instämde i hvad förut blifvit yttradt, och anmärkte, att om det stadgande, Utskottet föreslagit, skulle qvarstå, att neml. de väghällningsskyldige sjelfve skulle deltaga i kostnaden, torde hela förslaget uteblifva, Staten: borde ensam bestå kostnaderna för de nya väganläggningarne, emedan jordbruket ej dermed kunde belastas. Vid punkten om en Chauss mellan Westerås och Fahlun, yttrade sig: Hr Petre, att han icke ansåg sin motion besvarad genom Utskottets sednaste utlätande. Hvad gagnade det väl Dalarne, att en väg af klappersten anlades mellan dessa orter? Tal. hade åsyftat ett mål af större omfattning, icke en bagatell. En chausse mellan Westerås och Fahlun utgjorde ett ämne, som borde ifrågakomma framför de flesta väg-kommunikationer, såvida erforderliga medel för dylika kommunikationer i allmänhet kunna erhållas. Hr Begardt: Utskottet hade väl endast föreslagit 15,000 Rdr, men han ansåg det vådligt att bevilja denna summa, då ett företag som detta kunde stiga till 8 å 900,000 Rdr. Det vore skäl, att till ifrågavarande anläggning påräkna anslag, som, under den punkten, som handlar om jernvägar, blifva öfverlemnade till Kongl. Maj ts disposition. Hr Westiinger ansåg ideen om en chausst-anläggning öfvergifven för anläggandet af en railväg af klapper; en: dylik hade blifvit anlagd i Leksand, och vore fullt ändamålsenlig. Hr Halling: Sedan Ståndet bifallit förslaget om bildande af en Styrelse öfver: allmänna företag och anläggningar, borde inga företag komma i fråga, som ej kunde fullbordas och vore ändamålsenliga, samt alla experimenter kunna undvikas. I så fall vore Utskottets förslag mindre välbetänkt. Hr Petre instämde, samt förklarade, att han ansåg detta företag för det vigtigaste för Dalarne. Vid punkten om jernvägars anläggande yttrade sig Hrr Petre och Wern, att det borde stå vederbörande öppet att anlärga jernvägar, der sådant ansåges nyttigare, än de beslutade kanalernas anläggning. Hr Wijk talade för anslag till befrämjande af å ängbogsering på Götha kanal, hvilket åter Hr Petre motsatte sig. Litt. D; om extra anslag till allmänna byggnader. Hr Gustafsson yttrade sig för anslag till anskaffande af ett Landshöfdinge-residens i Wegiö, och Hr Fridstedt. Wiik och Rudin fäörardada dulika för till