Aftonbladet – 15 januari 1841, sida 1

vetenskaperna och de skona konsterna. 4:sta punkten, angående begärdt anslag för nödiga, men ännu saknade, byggnader vid Universiteterna i Upsala och Lund. Hr Billberg kunde icke godkänna Utskottets yttrande i denna punkt. Anslaget, 6000 Rdr, vore knappt tillräckligt att anskaffa nödiga instrumenter; instämde i Professor Thomanders reservation, den Tal. uppläste. Uti denna reservation instämde äfven Hr Norm. samt flere af Ståndets ledamöter. Hr Lajeraren: Universiteten voro icke grundade på Statens bekostnad, utan af enskildas donationer; detta hade skett i en tid, då theologi och lithurgisk lärdom utgjorde förnämsta studiet. Nu deremot äro naturvetenskaperna utbildade, och deras framsteg skulle i betydlig mån hämmas af brist på nödig material. Tal. önskade således, att för ifrågavarande behof tillräckliga anslag måtte beviljas. Hr Gutajsson instämde. Hr Wern uppläste Prosten Stenhammars reservation, hvaruti han instämde. Lika ifrigt Tal. satte sig emot improduktiva föremål, lika ifrigt understödde han dem, som afsågo undervisningens befrämjande. Tal. hoppades således, att sedan det af K. M:t äskade anslag blifvit ungefär till hälften nedsatt, denna mindre summa åtminstone måtte beviljas. Hrer Limnelius och Geijer instämde. Hr Ekholm: Skälen för Utskottens tillstyrkande vore, att man ansåg först och främst den begärda summan icke vara tillräcklig till alla ifrågavarande byggnader, och man erinrade sig i detta afseende de dryga kostnaderna för bibliotheksbyggnaden i Upsala. Vidare erinrade man sig, att åtminstone denna Akademi ägde betydliga enskilda tillgångar, som, sedan skulden till Riksgälds-kontoret vore amorterad, skulle lemna betydliga medel till ifrågavarande behof; och slutligen att då bibliotheks-byggnaden nu vore färdig med sina nya lärosalar, kunde de gamla auditorierna, som numera icke behöfdes till sitt fordna ändamäl, användas till de, som nu ifrågakommit, m. m. Hr Kjellberg instämde. Hr P-tre crinrade, att hvad Upsala Akademi vidkommer, kunde, utom det stora och präktiga bibliotheket, utrymme för ett nödvändigt museum, anatomisalar och kemiskt laboratorium beredas i det stora slottet, som till en stor del står obegagnadt. I brist på fri horisont, vore detta deremot mindre lämpligt för ett observatorium, som likväl vore för Universitetet af behofvet påkalladt, om också icke i största skala. Hr Christiersson instämde med Hr Wern, vitsordade behofvet i hvad Lunds Akademi angick, samt ansåg mindre lämpligt att, hvad Upsala rörde, använda slottet såsom Hr Petre uppgifvit, då isynnerhet ett kemiskt laboratorium är ett eldfarligt ställe. Hr Cassel: Ingen kunde vara mera villig, än Tal., att bevilja anslag till undervisningens befrämjande; men han kunde likväl icke för detta tillfälle instämma i Prosten Stenhammars reservation; han hade sjelf studerat i Upsala; den anatomi-sal, som der funnes, vore i hans tanka för ändamålet tillräcklig, likasom lokalen för anatomiska museum, i hänseende till de obetydliga samlingarna; Tal. erinrade om, att, oaktadt det ringa anslag, Carolinska Institutet erhållit, derstädes likväl, i anseende till Professor Retzii berömliga nit, funnes sarelingar, som kunde jemföras med de bästa i andra länder. — Laboratorii-salen i Upsala vore visserligen alltför liten, men då bibliotheket nu blifvit flyttadt, torde i dess fordna hus kunna erhållas tjenligt utrymme; att företaga nybyggnader för Akademiens rakning, vore äfventyrligt. Hr Helleday talade för anslaget för Lund; Hr De Mare för ett nytt Observatorium i Upsala. Hr Jacobi tillstyrkte bifall till hela anslaget. Vid punkten om tillökning i anslag till Akademien för de fria konsterna yttrade sig Hr Petre, att äfven, med erkännande deraf, alt fria konsternas akademi bör af staten understödjas, han likväl icke kunde godkänna dispositioner, hvilka äro af egenskap att uppmuntra till misshushållning med allmänna medel. Intet kostnadsförslag eller plan funnes att åberopa. Under sådana omständigheser borde man ej med fulla händer utströ statens medel. 30 000 Rdr Bko äro ingen småsak. Konsternas beskyddare skulle genom en så illa motiverad frikostighet föranledas, att inskränka sina bidrag till Akademiens upprätthållande. Hr Wern instämde deruti, att Statsutskottet borde vidtaga all möjlig varsamhet, så att icke större anslag tillstyrktes, än som nödvändigtvis erfordrades; men ansåg att, då Kongl. Maj:t redan af egna medel skänkt Akademien för ifrågavarande behof 30,000 Rdr, borde Ständerna äfven lemna bidrag, heldst denna akademi vore att anse såsom en verklig folkskola. Hrr Cassel, Pous-tte och Jac :bi instämde. Hr Gustafsson var till det mesta förekommen af Hr Wern. Man hade talat om Akademiens flyttande till annan stad; men då för den andra akademien erfordrades blott lärare och biblioteker, måste för studier vid denna finnas konstsamlinger att tillgå; sådant funnes ingenstädes hos oss, utom i hufvudstaden. Hr Grapengirsser ansåg, att huset väl borde repareras, men icke göras till ett palats; endast vestra flygeln behöfde ombyggas, och dertill erfordrades väl inga 60,000 Rdr. . De anmärkningar, som gjordes vid återstående punkterne, voro af mindre intresse eller betydenhet. Efter slutad föredragning aflemnade åtskillige Talare några ytterligare påminnelser och erinringar vid de serskildta punkterna. Hr Petre afgaf deribland ett anförande, som han, i egenskap af ombud för 1:a bruksdistriktet, emottagit, innehållande motisn om ett anslag af 7000 Rdr, till väganläggning mellan Öfre och Nedre Calix. BONDESTÅNDET. Extra statsregleringen. ij s (Forts. fr. gårda3sbl.) Peter Jönsson från Jönköpings län betviflade, att något särskildt belopp vore å 3:dje hufvudtiteln för gevärsfabrikationen beräknadt, hvarföre man icke kunde undgå att dertill, hädanefter såsom hitintills, äå extra Stattregleringen bevilja anslag. Förklarade att, om förslaget, att hvarje bevärings-yngling bormm. OhÅ -. ÅR ÅR 2 vn fun lunanmaAnA Örr mode ARR