Aftonbladet – 9 november 1840, sida 2

arne och Helsingland, anmärka den minsta oordNing, det minsta, som påkallat det nämnde cirkuläet, så fordrar jag laga vWdersökning och bestraffning, och skall lika högt gilla detta sätt, som jag med hvarje opartisk måste ogilla, att för mig, om ag ock är en deiirans Tr: x, göra nyktertssammanträlen, utan hvilka väl ingen nykterhetsreform kan länkas möjligt att genomdrifva, till plectendi ackivi. Det är ej mitt fel, att ej vederbörande för hela riket stadgat en ordning för desse. Nog har jag derom soliciterat. Då deraf ingen följd blef, föreslog jag vid årsmötena i år både i norra och södra Sverge en dylik, som jag hoppas skall lugna äfven lem, som misstänka folkets förstånd och lugn. Jag har tänkt, att då dessa årsmöten böra heldst hållas I städer, der Biskop och Landshöfding finnas, dessa skulle kunna ansvara för, att mötet blott håller sig till sedförändringens högmålsfråga, och har dristat hoppas, att det aldrig blifver en svensk Regering, så omedveten af kraft, att den ej kan drista tillåta ombud från bekanta nykterhetsföreningar, hvilka bivistat årsmötet, om detsamma och sedförändringens framsteg underrätta ordentligen konstituerade nykterhetsföreningar, som de resa förbi. Om en slik i Glimsåkra, hade Konsistorium underrättats af häradets Prost, och om densamma hade jag säker underrättelse af Konsistorii Notarius. Annu tror jag, att på detta sätt en ändrad folkoch landsed, som sedan af sig sjelf ändrar näringsfång och lagstiftning, kan tillvägabringas, men tviflar, att det går långt genom det beslag på frågan, som ett domkapitel gjort. — Dryck.rskapen äro Presterna och deras förmän skyldiga motarbeta; men en sedlagstöttning, som går ut på att pför:komman, iörebygoa sjelfva möjligheten al denna last, torde minst, i vår tid, kunna bedrifvas af myndigheter. Få ej frivilliga associationer verka bir, som i andra civiliserade länder, få dessa ej också ega sådana ibland sig, som i andra fråsor lyda under vissa autoriteter, men i denna blott under allmänna lagen, få de på landet ej låna kyrkor lika så väl, som dessa lånas af konsertgifvare, der vederbörande sjelfve lemna nycklarne, så är lätt att förutse, att af hela den sycnska nykterhetsreformen skall varda ett intet. Altminstone har jag i den händelsen alls ingen tid och ingen kraft öfrig, för alt servera — med skådebröd. Westerstad den 26 Oktober 14840. P. Wicselgeen. —— tt FT VINNER nn