Aftonbladet – 6 november 1840, sida 2

NÅGRA ORD OM DET MYCKET OMTVISTADE PERSONLIGHETS-BEGREPPET. Då tvisten emellan meningarne fortgår, huruvida frihet och förädling vinnes genom fortgående eller genom att marschera på stället, må man få göra en och annon sidobetraktelse. Det är ifrån två sidor som vi förskaffa oss en tillvext, intelligensens och materiens. Den sednare utvägen är likväl ämnad att vara blott ett medel för den förras utveckling. Hela syftet för allt fortgående måste väl afse individernes förbättrade belägenhet. Man har serskildt omtvistat den punkten. En ny höglärdhet har velat förkasta de personliga förhoppningarne och anspråken såsom dels obetydliga, dels ovärdiga tänkarens uppmärksamhet. En personlig grund för representationen, ett personligt anspråk på välstånd har en sådan Höglärdhet betraktat såsom på en gång både ovetenskapliga och förmätna. Ett yrkande med nyss sagda innehåll, har man sagt utgöra sjelfva rabulismen lifslefvande, hvarmed miste förstås, den samhälls-upplösande riktningen i menniskornas verksamhet.