Aftonbladet – 21 oktober 1840, sida 1

PprOYVITISCH, alt SIStlalnudt di, då IIdUSKAPet YAI Ulkommenderadt utom 4235 man, inföllo Norrmännen i landet, men Jemtländska allmogen gick man ur huse mot fienden och dref den tillbaka. Minnet häraf torde göra Ståndsbröderna benägna att behjerta Jemtlänningarnes svåra ställning i afseende på roteringen. Lars Larsson från Elfsborgs Län vore nästan benägen att antaga den radikalkuren att efsl allt anslag till Jemtland, emedan måhända Regeringen då skulle förmås att, i anledning af invånarnes inämnde provins beklagansvärda ställning, lyssna till Ständernas förut framburna önskan angående roteringsminskningen derstädes, :men trodde ock, att styrelsen nu ej skulle vidare sätta sig emot det afUtskottet föreslagna sätt att vinna ändamålet, i fall betänkandet bifölls, hvilket han yrkade. Widegren ansåg Ständerna ej böra tröttna att förnya deras anhållan, på sätt Utskottet föreslagit. Flera instämde med Widegren. Bengt Gudmundsson förmenade jemväl, det Ständerna borde förnya sin anhållan, om ock föga hoppivore, att den nya rådgifvarepersonalen, i fall den en gång hinner blifva komplett, komme att handla annorlunda i denna fråga, än den gamla. Ansåg rotejemkningen i Jemtland skola motverkas, om betänkandet afslogs. Yrkade bifall. Fästade uppmärksamhet derpå, att det vid fistlidne Riksdag till Jemtland beviljade anslag var ett vi kortist, hvilket ej kommit att utgå, emedan styrelsen icke velat gå in på vilkoret. Strindlund framställde, hvilken stor otjenst skulle, i anseende till den derigenom möjligen alldeles hindrade roteringsförrättningen, tillskyndas Jemtland, derest betänkandet afslogs. Peter Claesson åberopade sitt yttrande vid remissen af den Kongl. propositionen. Von Zweieberyk erinrade, att det endast var anslaget han ville afstyrka, men ej den ekonomiska frågan om rotejemkningen. freurlin åberopade sitt yttrande i denna fråga vid remissen af den Kongl. propositionen och tillade: aDet är beklagligt, att Regeringen ej velat fästa afseende vid Ständernas skrifvelse i ämnet; att denna regering, under loppet af 44 är, haft så många göromäl, att tid ej varit öfrig för en tanka på det verkligen hårdt tryckta Jemtland. Man bör väl icke förmoda, att denna tidsutdrägt haft sin grund i det förhållande, att en mängd förnäma ynglingar, i händelse af indragning uti nummerären, skulle gå miste om af dem åstundade officers-platser. Vare härmed huru som helst, så böra Ständerna ej tröttna att söka förmå styrelsen till den billiga jemkning, som betänkandet åsyftar. Appelqvist m. fl. lika med dem, som yrkat bifall Betänkandet bifölls. Ståndet antog en inbjudning från Borgareståndet att deltaga i dess beslut derom, att återstoden af det lån, staden Borås erhållit emot 3 procents ränta, må liqvideras på det sätt, att räntan betalas med 4 procent, och att 2 procents kapital-afbetalning årligen verksvälles. Utan diskussion biföllos BankoUtskottets utlåtanden N:o 77. 78, 84, 88, 89, 90, 31, 92, 93, 94, 93, 36 och 97. I plenum den 3 Oktober förekom BevillningsUtskottets utlåtande N:o 27, i anledning af anmärkningar emot betänkandet N:o 42, angående grunderna för den blifvande Allmänna Brevillningen, samt föreskrifterna för tillämpningen deraf; i sammanhang hvarmed de delar af sistnämnde betänkande, hvilka icke redan förut blifvit af Ständet bifallne, jemväl föredrogos. Ständet biföll utlåtandet N:o 27. Endast en diskussion förekom, nemligen vid 435 8, art. skutoch bålskeppare, som icke äro borgar. Härvid yttrade Matts Persson från Stockholms län: cDen skepparafgift, som blifvit påförd landtmän för deras båtar om 3 lästers drägt och deröfver, äfven då de på dem föra egna produkter, anser jag, nu såsom tillförne, ganska orimlig. Utskottet har icke vederlagt de anmärkningar, som af mig och flere ledamöter blefvo i detta hänseende gjorde vid återremissen af betänkandet N:o 42, och hvilket jag nu åberopar. Med samma skal, som landtmannen älägges att betala en slik afgift, då han förer sina produkter till sjös, kunde han äfven åläggas att betala serskild bevillning för hästar och vagn, då han transporterar samma produkter til! fornds. Bonden, eller tjenstedrängen, som med gårdens afkastning seytlar bort, för att afyttra den, kan lika litet betraktas såsom skeppare, som han kan anses såsom forman, i fall han för samma ändamål förer, eller låter sin dräng föra denna afkastning til lands på en ,vayn. Hvad serskildt vidkommer lästetalet, så upprepar jag hvad jag förut yttrat: att båtar om 3 lästers drägt och deröfver ofta endast nyttjas till kyrkofärder och vid dylika tillfällen ; att båtar å sistnämnde lästetal icke motsvara den å kusten boende landtmannens behof, för transporterande af egna produkter till försäljningsorten, och kunna således långt mindre användas till befraktning, för hvilken sednare händelse den såkallade skeppareafgiften tillkommit, helst afuiften för lästetat icke dessmindre utgår. Med samma skäl kunde äfven för jernpråmarne i Stockholm åläggas skeppare-afgift. Talaren vidblef derföre sitt vid återremissen framställde yrkande, att ett stadgande af följande innehäll må i den blifvande bevillningsförordningen införas: För båtar under 140 svåra lästers drägt erlägges ej eller någon skepparc-afgift, derest icke Taxerings-kommitteen finner, att de till fraktfart begagnas. Strirdiund. Hans Jansson, Östman, Nils Persson från Södermanland, Sahlström, med många flera, yttrade sig i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Matts Persson, samt yrkade, det man åt Taxeringskommittterne borde öfyerlåta att, efter inhemtad underrättelse, det en mindre båt verkligen användes till fraktfart påföra dess egare skeppare-afgift, men i annat fall icke. I förstnämnde fall bör egaren ock såsom skeppare mantalskrifvas. Som derjemte bör bestämmas en gräns för begreppet amin dre båtar, så ansågo de lämpligt att utsätta denna till 6 högst 7 svåra lästers drägt, helst man kan taga för afgjordt, att båtar af detta lästetal verkligen till fraktfart användas. Lars Larsson från Elfsborgs län redogjorde för Utskottets motiver, och yttrade: att båtar af fem lästers drägt och deröfver ofta begagnas af kustboerna till smugleri; att båtar af nämnde lästetal, de der kunna bära 90 tunnor spannemål, med verklig fördel