Aftonbladet – 21 oktober 1840, sida 1

RARE TES REON ra SAO Arr ARI SORT skottets förslag. Då man besinnar den grundsats, att bevillning bör betalas af.allt, som gifver reveny, samt Utskottet hos sig stadgat den öfvertygelse, att båtar under fem svåra lästers drägt äro tillräckligt stora för landtmannen att med dem! transportera till försäljningsorten afkastningen af sitt jordbruk, men att båtar om 3 lästers drägt och deröfver med fördel till fraktfart begagnas, samt kontrollen, huruvida detta sker eller icke, är nästan omöjlig, så är väl ingenting billigare, än att den, som vill begagna en båt af sistnämnde lästetal, äfven derför betalar skeppareafgift, likaså väl, som afgifter erläggas af t. ex. större sågoch mjölqvarnar m. m. Åtskilliga instämde häri. fans Bansson från Götheborgs och Bohus Län lika med Mats Persson. Hvad som blifvit nämdt om smugleri, kunde rimligtvis icke åberopas såsom skäl för beskattning. För ett slikt brott hade lagen utsatt ett vederbörligt straff. Yrkade skeppareafgiftens försvinnande för sådane båtar, som endast begagnas till transport af eget eller grannars landsmannaprodukter till inhemska försäljningsorter. Matts Persson vidhöll sitt förra yttrande, beskref kustboernas belägenhet och nödvändigheten för dem, att utan serskild afgift, få till försäljningsorten transportera sina produkter, samt yttrade: 4De äro ingalunda skeppare och stå ej i mantal som skeppare, samt böra derföre ej eller betala bevillning såsom sådana. Hvad sjelfva lästetalet i båtarne vidkommer, så är en båt under 3 lästers drägt ingalunda tillräcklig för landtmannen att derå transportera sina produkter. Finge han ej, utan serskild afgift, begagna större båt, skulle sådant nödsaka honom att anställa flera resor, än annars nödigt vore, och med detsamma orsaka tidspillan och ökad kostnad. Den jemförelse synes mig ingalunda origtig, att förhållandet här är detsamma, som om man föreskref landtmannen: Du får ej nyttja större vagn, än af en viss dimension. Gör du det, så betraktas du såsom forman och får betala serskild formans af;ift. antingen du begagnar vagnen till transport af andras produkter eller icke. Lämpligast synes det mig, i afseende på ifrågavarande båtar, att Taxeringskommitten i hvarje ort gör sig underrättad, huruvida de till fraktfart begagnas och i sådant fall beläggas med serskild afgift. Talaren fortfor att anse 40 svåra läster såsom den lämpligaste gräns, under hvilken allmogen skall äga rätt att, utan skepparcafgift, begagna båtar för egna produkters transporterande till försäljningsorten. Efter slutad öfverläggning anställdes omröstning först öfver kontrapropositionens lydelse antingen på sex eller 40 läster, hvilken sednare mening segrade med 58 rösters öfvervigt. Voteringen i sjelfva hufvudsaken utföll med 66 ja för bifall till Utskottets förslag i denna punkt, emot 13 nej. StatsUtskottets betänkande Nr 28 blef jemväl godkändt. Derefter förekom BankoUtskottets Utlåtande Nr 79, i anledning af återremiss å betänkandet Nr 44, med förslag till ny aflöningsstat för bankens tjenstemän. Rutberg, Nils Perssom från Södermanland, Ofof Ox löfssom från Westerås län, sppelqvist m. fl. talade för bifvall till utlåtandet. Hans Jansson från Elfsborgs län likaledes för bifall, men med det uttryckliga vilkor, hvilket Herr Stuarts reservation innehåller, angående indragning af vissa tjenster vid nuvarande innehafvares afgång, samt derjemte att lönetillökningen icke måtte taga sin, början förrän år 4844. Åtskilliga hördes häruti instämma. von Zw ti bergk afstyrkte all löneförhöjning, men ansåg, att om en sådan likväl beslöts, borde den ega rum först i den mån göromålen ökas. Strindiund yttrade den mening: att löneförhöjningen icke bör inträda förr, än i den mån tillgång dertill uppkommer derigenom, att de tjenster, hvilka uti Herr Stuarts mot Utskottets utlåtande Nr 79 gjorda reservation finnas upptagne och i den ordning han föreslagit, blifva indragne, hvilken tillgång då bör fördelas på de förhöjda lönerna, i jemförligt förhållande till deras primitiva belopp. Härpå begärde han Talmannens proposition. Atskilliga delade denna mening. Rub rg, Hans Janesom och Nils Persson från Södermanland ansägo Strindlunds förslag otydligt och overkställbart. Ofverläggningen gaf anledning till 2 voteringar, enom kontrapropositionens lydelse, !och en annan i huf vudsaken. I den sednare voteringen segrade Strindlunds mening med 357 röster emot 45, så att utlåtandet bifölls med det vilkor, som sistnämnde 4dedamot föreslagit. Ståndet antog en från Borgarståndet ankommen inbjudning till deltagande i dess beslut, att Wenersborgs stads skuld till staten må betalas med 6 procent årligen, deraf 4 skola utgöra ränta och 2 amortissement. STOCKHOLM den 21 OCkt — Af ett tillfällist och opåräknadt hinder