Aftonbladet – 10 oktober 1840, sida 2

SIlAllTIIv IOf SM KRYGt al V55, Gall Nalvs DiIafragit lil det stora verkets fulländande, och skulle ej detta öfver vår åldrige Konungs sedmare år sprida en glans, värd att jomföras med den ära, som emstrålade början af Hans Svenska verksamhet. RR H. M. Konungen bar åter baft nöjet att mottaga en deputation nemligen af fyra bergsmän från Nerike, anförde af Riksdagsmannen Lars Larsson från samma landskap, hvilka förliden Onsdag till H. Maj:t öfverlemnade en af 84 bergsmän undertecknad adress, af följande hufvudsakliga innehåll, Petitionärerne säga sig väl instäroma uti den allmänna åsigten om nödvändigheten af frihet i näringar, men fästa uppmärksamheten derpå, att, så länge en mängd undantagslagar ännu existera, bergslagernas privilegier äfven förtjena afseende. Med hänseende bärtill, och då egare till bruk utom bergslag sökt betinga sig vissa fördelar, som blifvit bergslagsorterne förnekade, såsom att utom bergslag anlägga masugnar under det man inom bergslag icke får inrätta smide, hvilket, jemte frigifvandet af kolhandeln, nödvändigt skulle hafva den verkan att försvåra afsättningen af bergslagsbyttornes produkter, på samma gång man droge kolen från dessa hyttor; så syntes väl anledning för handen, att bestrida all förändring i bergslagernes privilegier; men petitionärerne hade förbiset all enskild vinst och närmat sig till det alls männa mål, hvartill tidens anda och samhällets trefnad sträfva, frihet i näringsförhållandet,, och uttrycka derföre den underdåniga önskan: vatt en hvar må berättigas afyttra sina skogseffekter till hvilken som helst, med vilkor likväl, att hvarje hemmansegare fullgör byggnads-skyldigheterna vid hyttorna, såsom hitintills skett, och i enlighet med den vid hvarje hytta nu gällande indelning, samt att, före skogseffekternas afförande, till hyttelagen kostnadsfritt utgöres och erlägges den värmning, som för tackjernsblåsningarna erfordras, antingen i mån af innebafvande del i masugnen eller efter skogsbruket, allt i enlighet med de öfverenskommelser och kontrakter, som vid hvarje bytta nu äro gällande, eller framdeles kunna blifva stadgade.n Tillika utbedja de sig Konungens uppmärksamhet på nödvändigheten af uppmuntran för bergsbruket, ,och att så vida rättigheten att tillverka stångjern och såmedelst åstadkomma förädlipg af tackjernet, icke skulle kunna utsträckas till den frihet, att tackjernstillverkaren sjelf tillåtes att genom förädlingen använda sin produktion, i nåder påbjudas måtte, att, åtminstone i de fall då öfverproduktion af tackjern inträffar, eller oskälig nedsättning uti priset eger rum, fri utförsel deraf måtte nådigst beviljas. Härtill svarade H. M. Konungen, att han länge erkändt behofvet af förbättring i stadgarne angående hyttorna och kolnings-privilegiarne i bergslagerne, att han ville öfverlemna potitionen til Inrikes-departomentet, böra Bergskollegium, och derefter fatta sitt beslut i grundagsenlig väg. Då den önskan ofta blifvit framställd, att de vånga ansökningar och petitioner, som med eler utan deputstioner till H. M. Konuzgen invifvas, måtte, i enlighet med hvad icke blott Idre författningar, utan äfven nu gällande reseringsform föreskrifva, remiiteras till vedervörlig statsexpedition och genom denna i grundagsenlig väg besvaras, så ser man icke utan vöje , att denna lagliga väg uti närverande fell lifvit följd, samt inga löften på förhand utdeade; ech detta nöje bör icko minskas derof, tt ifrågavarande petition, tvertemot så många ndra, går ut på tvångets lossande, enär man cke bör frukta att den skall styfmoderlig2re sehandlas derföre, att den underkastas en grurdnlig behandling. NR rrrrrtrrre — Det lär ännu icke vara bestämdt afgjordt, hvilken dag representationsfrågan skall förekom