Aftonbladet – 7 oktober 1840, sida 2

Och hvad är afsigten? Visserligen har man sett kamarillatidningarne, liksom alla partigängarna, hvilka strida för kotteriet ech icke för grundsatserna, öfvergifva dessa och göra ministrarne ett brott af de åsigter och handlingar, samma tidningar och systemet förut förfäktat, allt för att drifva dessa ministrar till resignation; men hvem är det Statstidningen förevitar de af henne sjelf lofsjungna grundsatser och handlingar? hvem är det hon vill drifva att resignera? —— — Sveriges Statstidning, styrelsens opartiska, upphöjda organ, denna så ädelmodiga folkvän, har i Måndags låtit ett ministerielt Danskt blad förleda sig att — jemte åtskilligt annat, som syftar till nedsättande af Norska folkets förhållanden — söka göra troligt, att makten och rikedomen i Norge skulle, såsom annorstädes bafva sammansatt sig att trycka de ringare sambällsklasserna, förnämligast genom hög införseltull på spanmål och salt. Att imedlertil afgilterna å nämnde artiklar icke måtte öfverstiga de motsvarande Svenska, blir sannolikt af det välkända faktum, att allmogen i gränsorterne ofta får bättre pris på dessa med flera lifsförnödenheter i Norges än i Sveriges städer. Att daglönvarns lott ej eller der relativt måtte vara mera bekymmersam och hopplös än till exempel hos oss, kan förmodas af den anledning, att tusentals Svenskar söka samt finna arbete och bröd i Norge; ja der äro i stånd spara ihop litet penningar till sina skatter hemma, under dei att man troligen ganska sällan förmärkt någon Norrman i sådart ändamål begilva sig öfver på denna sidan fjellen. Håäraf kan nu slutas att ofvanbemälta beskedliga Statstidning med oskrymtadt nit för våra proletärers bibehållande, vid deras, medgifvom det, — välförtjenta — om än, såsom grundligt bevisadt antagas måste — sädesödande gröt och välling, råkat komma med en vrängd framställning, dock visst icke med afsigt att förvilla allmänheten.