Aftonbladet – 7 oktober 1840, sida 2

OM FÅNGARS BEHANDLING M. M. Man bar anmärkt, att alla bemödande till förbättring af brottmålslagstiftningen äro ofruktsamma, så länge sjelfva fängelsevården icke är lämpad efter förnuftets och mensklighetens fordringar; att, bland alla reformer, den utaf fängelserna är den nödvändigaste och bör föregå införandet af nya strafflagar. I dessa förekomma vanligen, ymnigare än fordom, frihetsstraff, såsom de bäst passande, sedan inan börjat inse det förnuftsvidriga uti dödsoch kroppsstraffen samt otjenligheten af böter för större brott; och då man derjemte, vetenskapen och bildningen till heder, bemödar sig att utstaka straffen, ieke såsom förr på måfå och nästan endast efter gerningens yitre beskaffenhet, utan med afseende å menniskans moraliska väsende; så måste man äfven, för att bandla följdriktigt, fästa den största vigt vid brottslingens bebandling under och efter strafftiden. Är fängelsesystemet bristfälligt, blifva ju lagstiftarens bästa afsigter olia alldeles förfelade? Stora tänkare och utmärkte filantroper bafva visserligen tidigt här i Europa insett denna enkla sanning och bemödat sig att inrätta fängelsevården efter rationella grunder; men det synes deck hafva varit förbehåilet den nya verlden, som så ofta öfver Atlantiska bafvet sänder friska vårflägtar till det gamla Europa, att utbilda fängelsesystemet till den fullkomlighet, att det väckt de mest upplysta nationers uppmärksamhet och de hastat derom förskaffa sig noggranna underrättelser, för att äfven hos sig införa de från Amerika lånade förbättrivgar uti fängelseinrättningarne, Vigten af en utbredd kännedom härom hafva våra grannar, Norrmännen, till den grad insett, att Stortbinget beslutat, det de bästa skrifter rörande berörde ämnen borde öfversättas, för att bland allmänheten utspridas. I Sverige har föga eller intet ens i detta alseende blifvit tillgjordt. Då man undantager Lagkommittens meddelanden om Amerikanska fängelserna, samt några artiklar i Aftonbladet och Dagligt Allehanda om deita ämne, hafva för öfrigt några på Svenska författade afhandlingar om det så kallade penitentiärsystemet icke funnits, förrän den nyligen i denna tidning omnämnda skriften: Om straff och straffanstalter utkom, hvilken således härutinnan fyllt en väsendtlig lucka uti denna del af litteraturen. Imedlertid, då frågan om ettnytt straffsystem nu utgör ett af de väsendtligaste problemerna för lagstiftningen, torde ett par artiklar bärom serskildt icke vara ur vägen, och till en början hafve vi derföre trott ess böra helt kort och populärt sammanställa grunderna för och emot de olika systemor, hvilka benämnas det Auburnska och det Philadelfiska, samt derefter göra några anmärkningar om lösgifna fångars behandling och om åtgärder, som böra vidtagas i förening med förbättringarne i straff. lagen och fängelsevården. Vi skola slutligen i korthet yttra vårt eget omdöme i afseende på frågans praktiska del bär i Sverige för det närvarande, med den anspråkslöshet och försiglighet, som för en så ny och ännu af de förnämsta tänkare omstridd sak torde fordras. Båda systemerna hvila på samma grundideer. De erkänna lika nödvändigheten, dels att förekomma all gemenskap fångarne emellan, dels ock att sysselsätta dem med arbete. Med rätta anser man fångarpes fria umgänge med hvarandra som det största förhinder för deras förbättring, emedan de derigenom i sjelfva fängelset förvärfva sig fel och laster, som de icke förut ägde, och man har derföre velat skilja dem it och hindra allt samtal dem emellan. afseende på deras sysselsättning med arbete, kan derför uppgifvas flera skäl. Det är rätt att den, som. förorsakar samhället kostnad, äfven bidrager till godtgörande deraf, och arbetet medförer derjemte den förmån, att det gör fången mera undergifven och lydig, samt slutligen beredes honom de: igenom ett tillfälle att, då han en gång lösgifves, ärligen förtjena sitt dagliga bröd, ? Fastän båda systemerna sålunda Öfverensstämma uti antagandet af ofvannämnde hufyudvilkar för fångarnes behandling, Yisar sig dock en skilnad uti tillämpningen, i det man på helt olika sätt söker