Aftonbladet – 23 juli 1840, sida 3

ling. Han finner sig icke betala för dyrt, med värdet af ett degsverke om året, sin frihet under Svensk lag, sitt beskydd af Svensk Konungastyrelse. Han skulle ej vilja blifva lifegen slaf under något främmande välde, äfven om lögnsaktige folkförledare kunde inbilla honom, att han derigenom finge bespara en eller annan fyrk.n Samma tidning framtager, förstås till en komplimang åt representationen, några verser, som påstås vara gjorda vid 4769 års Riksdag i Norrköping, och hvaribland förekommer följande: cOm bi vid Stater liknas må, Så ser man af Ers Nådes kupa, Hur stora stater måste stupa, När möss och packet råda få. Tvi! vare sådant mösseri! Tvi, pack och pojkar, som så handlat, Att de Ers Nådes ro förvandlat Och så förstört Ers Nådes bi.n — Vi meddelade för ett par dagar sedan eit slags upplysning, som den bekanta Wermiands fidning i afseende på den förut omtalta utmätningsauktionen i Wermland, der omkring 4200 kreatur, tagne i mät för resterande kronoutskylder, skulle försäljas. Wermlands tidning uppgaf nemligen, att kreaturen ej framkommit, utan blifvit af egarne drifne till skogs. Häraf, i förening med det tillägg som Wermlands tidning gjorde, att det väsendtliga af resterna skall blifvit kontant betalt, ville det synas, såsom om ingen auktion skulle blifvit hållen. Efterföljande utdrag af ett bref från en af de påiltligaste och aktningsvärdaste män i orten, lemnar nu närmare upplysning om sanna förhållandet härmed: aSåsom tillägg om Wermlands belägenhet får meddelas, att den utlysta auktionen bivistades af ganska många spekulanter, men att några kreatur icke å stället funnos, utan de dit beordrade kronofjerdingsmän, utstyrde på sin ditresa och i sin matsäck med barkbröd, i brist på annat, uppgåfvo, att kreaturen ej af dem kunde ditskaffas. Auktionen företogs, det oaktadt, och korna äfvensom fåren försåldes, ehuru ej tillstädes; de förra till 5 a 40 Rdr stycket, ) de sednare 2 å 3 i slaget till 4 Rdr, således 46 sk. stycket. Fjerdingsmännen beordrades och köpare förständigades, att kreaturen 44 dagar derefter ovilkorligen skulle presteras å auktionsstället till afhemtning. Vid dessa omständigheter är det påtagligt, att Wermlands tidnings berättelse det kronoresterna till det väsendtliga blifvit såväl för 4838 som de föregående åren, godvilligt betalta, och att således ej förmågan, men endast viljan felats, är en ren dikt af Wermlands-redaktören, och till hvilken man svårligen kan utfinna någon annan grund, än ett fjeskande kryperi. En osanning af denna beskaffenhet synes likväl så mycket mera fördömlig som den tillika innefattar ett hån emot de stackarne, hvilkas kreatur för en spottpenning gått under klubban. ) Brefvet nämner ej, om detta varit Riksgälds eiler Banko, men i landsorten räkpas vanligtvis iden förra myntsorten. Red:s anm.