Aftonbladet – 4 juli 1840, sida 2

STOCKHOLM den 4 Juli. — Den tvänne dagar långa diskussionsbatalj om Konungens gamla Rådgifvare, som i Onsdags och i går lefvererats på Riddarhuset, slöts ändteligen klockan nära två i dag på morgonen, och aflopp efter ett par vouteringar till sitt hufvudresultat så, som man kunde förmoda, Imed kännedom om tänkesälten hos pluraliteter, Iden här i bufvudstaden befintliga hofoch embetsI mannaadeln, nemligen att KonstitutionsUiskotItets betänkande lades till bandlingarna. Detta resultat, som utan tvilvel för vederbörande är nog, så framt de anse ingenting annat i opinvionsväg kunna äga någon betydelse, än en formell skiilvelse från Rikeis Ständer samfäldt, i fall ens derpå göres afseende, erhölls likväl icke utan omständigheter, som i sig sjelfva utgöra ett Jångt större nederlag för hofVuts sak, än äfven om opposilionen under vissa andra omständigheter vunnit, och som innehålla den mest obestridliga och utirycksfulla dom öfver den afgångna ministeren, ja mer, än man ens på långt när hade kunnat föreställa sig. Åsigterna delade sig nemligen under debatten, såsom läsaren redan erfarit, egentligen i trenne, en för återremiss i likbet med bvad tvänne andra stånd beslutat; den andra för memorialets läggande till handlingarna rent af, det vill säga att ingen af rådgilvarne skulle underkastas votering, och en tredje för dess läggande till handlingarna, men med votering efteråt angående de ifrågaställda Rådgifvarne hvar för sig Nu var återremiss af ett KonstitutionsUtskottets memorial någonting alldeles nytt, som majoriteterna vid de föregående riksdagarna icke tillåtit, och som naturligtvis till en viss grad skulle röna motstånd redan deraf, att den åsyftade att få en mera talande historik öfver sjelfva systemet uppsatt af Utskottet; dessutom splittrades oppositionens krafter derigenom, att Grefve Frölich, som tillika med flere andra endast ville hafva votering om Friherre Stjerneld, af sådan anledning satte sig emot återremiss, och måste vara med om läggardet till handlingarna såsom preliminär åtgärd. Uti det sednare instämde äfven Grefve Horn, och dessa båda ledamöter togo utan tvifvel några af oppositionen med sig, Härförutan är ett ganska betydligt antal af landtadeln i detta ögonblick hemrest, så att t. ex. icke mer än tvänne representanter herrar Hallenborg och Tornerbjelm finnas qvar ifrån Skåne; alla Grefvarne Hamilton, som tillsammans äga den största possession af svensk jord, hvilken finnes inom en adelig slögt, hafva absenterat sig från riksdagen, 0. sS V. Detta oaktadt aflopp den första voleringen så, att af 234 röstande, voterade 444 för återremiss, och således förekom endast en pluralitet af 28 för läggandet till handlingarna såsom praliminäråtgärd, med derefter följande votering, huruvida Friherre Sijernelds entledidigande hos Kongl. Maj:t skulle begäras, hvarvid röstantalet blef 47 ja mot 437 nej. Äfven detta var en större minoritet: än man skulle väntat, med de talrika vänner, slägtingar och relationer, som Hr Friherren har i Ståndet. Men ännu långt mera märkvärdigt än detta var den opinionsyttring, som uttryckte sig i den del af sjelfva diskussionen, som rörde försvaret. Fenomgår man nemligen namnen på dem, som yttrade sig till förmån-för..de gamle, så befinnes det, att utom rådgifvarnesjelfve, af hvilka I I