Aftonbladet – 1 juni 1840, sida 2

sta beviset på den grad al den camoraliska krailn, cenhet, och konstitutionalitet, som vore att vänta af den nuvarande sammansättningen. oas — De båda Engelske qväkarne, hvilka hitkommit i ändamål att förorda afskaffandet af slafveriet på S:t Barthelemy, begåfvo sig i går morgon härifrån tillbaka till England öfver Götheborg. Ett bufvudändamål för deras hitresa hade varit, att i och för denna sak erhålla företräde hos H. M. Konungen, och Mr Alexander hade jemväl inlemnat en skriftlig suplik i detta afseende till Hans Maj:t, men tiden lärer icke medgifvit Hans Maj:t att villfara denna önskan. Några härvarande personer besökte dem i Lördags i Hotel du Commerce, och öfverenskommo då att om Thorsdag e. m. hålla en sammankomst på börsen, för befordrande af samma vackra ändamål, som Mr Alexander åsyftat. Slutet af den i Lördags begynta adressen följer här nedan: Frankrika har omkring 245,000 siafvar i sina Westindiska kolonier och på ön Bourbon, bland hvilka bristen på uppfostran och vanvård i moraliskt och religiöst hänseende är förfärlig, och antalet af dödsfall, jemförda med antalet af födda, kan icke på något tillfredsställande sätt förklaras. I Annales maritimes et coloniales för Juli månad 4839 uppgifves antalet af gifta, födda och döda på följande sätt: slafrar, gifterfödda, döda,fleredöda mål, än födda. På Martinique 76,0492 — 4135 — 2303 — 2592 — 9289. Guadeloupe 94591 — 419 — 4857 — 1883 — 926. Frens. Guiana 16,140 — 43 — 207 — 628 — 331. o Bourbon . . .68495 — — — 1001 — 2359 — 1358. Häraf synes, att bland en slafbefolkning af ina!les 244,938 personer, ingingos under loppet af ett år 77 äktenskap, och att de dödas antal öfversteg de föddss med 2004. Dat heter säl, ait antalet af äktenskap på Bourbon icke ännu vore med noggrannhet kändt; men men kan troligen, utan att begå misstag, antaga att det är nära lika med roll. I hopp att kunna undandraga sig detta ömkliga slafveri, hafva 3000 slafvar, under loppet af de sednaste åren, försvunnit från Martinique, och af detta antal hafva blott 4200 kommit till de Brittiska öarna, så at! det vill synas, som nära ?, af dessa flyktingar omkommit i dessa förtviflade försök. Ozsktadt slafveriets oförsvarlighet och den ytterliga svårigheten att upprätthålla detsamma, då frihet råder på angränsande öar och kolonier, har Fransyska regeringen vidmakthållit det, och för detta ändamål, med en kostnad af 300,000 francs om året, ökat sin militär-styrka i kolonierna. Holland har besittningar, der slafveriet berskar, bland hvilka Surinam är den förnämsta. Slafvarnes antal i dessa kolonier synes utgöra 50 å 60, 000. Deras uppfostran och moralitet vårdslösas på ett skamligt sätt — icke en fjerdedel ef demerhålla undervisning i kristendom, och deras antal minskas med icke mindre än 3 å 4 procent årligen. Danmark hade år 41836 omkring 26,000 slafvar på öarna S:t Croix, S:t Thomas och S:t John, i afseende på hvilkas belägenhet och den allmänna karokteren af slafveriet, under ett af dess mest upprörande och grymma drag, något ljus sprides genom följande utdrag ur en aktad Amerikansk författares, Mr Sylvester Storey, arbete, kalladt: a Bref från Westindien, rörande isynnerhet Danska ön S:! Croix. Hen yttrar nemligen: , . aDet är förgäfves att vänta, sådan som mensklisa naturen är beskaffad, att trohet inom äktenskabet, ehuru högtidligt den än må hafva blifvit lofvad, hålles af slafvsr. Jag vill icke tala om deras kunnighet och brist på moraliska grundsstser; men nan och kustru bo vanligen på serskilda plantager, yfta på ett afstånd af flera mil från hvarsndra, och öljaktligen är deras umgänge oregelmessigt och fia afbrutet. Det är nära nog omöjligt, att under lylika förhållanden bevara ömsesidig tillit till hvarndra. Dessutom fiones i slafveriet, jemförelsevis, ngen plats för kärleken inom familj-lifvet. Baren tillhöra, enligt leg, den, som rår om modren. Je äro hans egendom. Han föder och kläder dem, ch under deras barndom tillåtes det knappast moren att gifva dem den föda, deres späda ålder räfver. Fadren har icke det ringaste att skaffa ned deras underhåll, vård, uppfostran eller arbete ör framtiden. Slafveriet förbjuder det. Det tager arnet från dess natutlige vårdare, och öfverlemar det åt en, som icke frågar vidare efter dess ästa, än att dess ben och senor blifva starka för ! rbeie. Detta är orsaken, att do heliga band,som rena familjen i det civiliserade samhället, äro kända inom eglafveriet; och med dessa band för-d öres dygdens kraft i menniskobjertat. Följden är t:i Dn gränslös Jiderlighet. Denna sista anmärkning a nes nästan icke äga mindre tillämplighet till denb is, än till slafbefolkningen. Bruket att lefva med! g illor säges vara ganska allmänt bland förvaltare 4! ch uppsyningsmän på plantagerna; och det ärin-!e glunda okändt äfven bland personer på de högsta jm jatser och med största inflytande. På detta sätt !J r man ofta män, omgifon af en skara barn, dem e ras känsla ej tillåter dem att förskjuta, och gamvi illets icke att erkänna. 81 Sedan slafbandelns afskaffande har slafbefolk-!g: ingen på S:t Croix småningom aftagit. Såledesv: 7 t. ex. slafvarnes artal vi 4810 — — 26,796, ni 4827 — — 21,509, m 18356 — — 19,753. kq I följd af de förbättringar, hvilka i sednare tider sl