Aftonbladet – 1 juni 1840, sida 2

förändring af sängkammarrådgifvare. Det är väl sannt, att departementschelerne äro ansvarige; men det slags kontroll, som alltid fyra eller sex ögon utöfva bättre än två, när frågan är om en närmarv granskning och öfvervägande, saknades. — Äfventyret af förhastade beslut måste alltid härigenom mycket ökas, äfven med förutsättande af den bästa vilja. Skadan häraf kan vid slutet af räkningen icke undgå att blifva störst för departementscheferna sjelfva. Allt det menliga, som här blifvit omförmäldt, är dock ännu lätt att förekomma; ty det finnes ingenting, som kan hindra Statsrådets ledamöter, om de så finna för godt, att sammanträda sinsemellan på förhand, för att icke komma oförberedda till konseljbordet. Sådant ankommer ofelbart på dem allena, och det omak, som de bärutinnan kunna ålägga sig för det allmännas skull och för det vigtiga värf, som blifvit dem anförtrodt, utom att det rikligen betalar sig sjelf, måste vara det minsta nationen har rätt att vänta af den nya styrelsepersonalen, som å sin sida väl ännu kan vara i bebof af representationens förtroende. Det lärer således nogsamt inses, att någon ursäkt icke kan gälla för Statsrådets ledamöter, ifven om det skulle uppgilvas, att någon abefallning, gifvit anledning till den omtalade förändringen. Deremot skulle man deri finna bästa beviset på den grad af den amoraliska kraft, cenhet, och konstitutionalitet, som vore att vänta af den nuvarande sammansättningen. TEST en siödisne sa JA ken RA