Aftonbladet – 4 maj 1840, sida 4

Vördade Allmänhet! Det är den lidande och den olycklige, som i dag vågar framföra sin röst. Den 23 December 1837 blef jag träffad af slag i hela venstra sidan och bar sedan tillbringat min tid på piågans läger. Den 27 sistl. Mars, på aftonen, då hvilans timme hade inträffat, då slog åter min olycksklocka ett nytt slag. Sjuk, sängliggande och svag bief den förskräckliga underrättelsen raig meddelad, att elden var lös. Med Jobs tålamod emottog jag detta bådskap och var eförsrögen sjelf kunna rädda någet af min egendom. Jag suckade endast: Herren gaf och Herren tog. Med saknadens känslor och tårfulla ögon åskådade jag huru en del af min egendom, nemligen 4 Lider, 1 Stall, 3 Svinbus, flera åkdon blefvo rof för lågorna. Skadan är så mycket känbarare, som åbyggnaderna icke voro brandförsäkrade och jag derjemte är betydligt skuldsatt. Stadd uti denna bedröfliga belägenhet vågar jag, på flera perIsoners inrådande, hänvända mig till den vördade Allimänheten och bönfalla om en ädelmodig bjelp uti bedröfvelsens, saknadens och nödens stund. Vill glad och nöjd din dag du sluta Med en välgerning börja den, Och för att sömnens sötma njuta, Tänk hvarje qväll på uslingen. Stockholm den 21 April 2840. ICARL HAGMAN, f. d. Spruslagare: bor uti egendomen HA 51 vid Lundtmakaregatan, Ad. Fred. Församling.