Aftonbladet – 24 mars 1840, sida 2

SAR USS AES OCKSÅ ETT REPRESENTATIONS-FÖRSLAG Representations-förändring, representations reform, repr esentations-förslager! Politik til frukost, politik till middag, politik till qvälls vard! Har man då glömt bort konsten att ta: la och skrifva om snnat än riksdag och ide riksdag, om motioner, och remisser, och utskottsbetänkanden och voteringar! Ar det me nirgen att rent af svälta ut en ärlig mennisks på demna torra och enformiga kost? Finnes Idå icke nu för tiden till omvexling och rekrea. ition så mycket, som en munsbit kaleidoskopat? Hvart bafva de så snöpligen tagit vägen dessa cblandade ämnen, det mest gouterade er tidning annars har att bjuda på? Min gud! händer då icke mer någonting intressant och feuilletonsaktigt i verlden? Aro alla bhundrairiga bönder och soldater utdöde i Ungern och Ryssland? Födas icke mer några barn med enDe hufvuden och fyra armar? Begår icke markisen Waterford mer några originella pojkstreck? Och den stora hafsormen, visar den sig aldrig mer för någon fiskare vid Norska kusten? Ja, det är så! Politiken har för ögonblicket slukat upp allt, till och med den stora hafsormen. Och hur vill ni jag skall hjelpa det? Jag sjelf, en ung herre med de mest prononcerade anlag för statsman, hur skulle jag icke blifvit indragen i den allmänna hvirfveln? Jag är tvertom just nu i mitt rätta element, knuffas hvarenda plenidag i ståndens förmak, för att få en biljett till åhörare-läktaren, och ligger ständigt med grundlagarna under hufvudkudden, för att säkrare lära dem utantill från perm till perm, Norges Grundlov, samt det Cederschöldska registret inbegripna. Den stora hufvudfrågan för riksdagen är och blir tillvägabringandet af en förändring i nuvarande representationssätt. Ett dussin olika förslag till en sådan förändring hafva utgått i det allmänna. Må det tillåtas mig bekänna, att det ena som det andra icke uthärdat den strängare kritik, jag är van att öfver dylika qvistigare saker anställa mellan middagskaffet och middagsluren. Man berättar -nu, att kon stitutions-utskottet är starkt i tagen med ut arbetande af ett projekt, baseradt på principe af tvenne likartadt sammansatta kamrar. Mår gen väntar sig af ett sådant system en ny gyldne ålder för vårt skröpliga fäderresland. Jag säger: olyekligt! ganska olyckligt! Är jag menniska att begripa, hvad godt skall ligga i den der platta balfveringen? Kan man då omöjligt en gång bli ense om, att den närvarande fyrdelvingen ändå ytterst förblifver böjden af förträfflighet, idealet af representantkammar-byggnad? Talar icke allt derför? Det ligger någonting underbart, och snart sagdt, beligt i fyrtalet. En österländsk fantasi har gjort fasligt väsen af tretalet; men jag vädjar till hvem som heldst, om icke fyran är långt mera värd uppmärksamhet. Låtom oss se till! Fyra äro, att begynna med, elementerna, fyra äro himmelens väder, fyra äre årets tider, fyra äro veckor i månaden, fyra äro evangelisterna, fyra äro färger i kortspel, fyra äro bjul under vagnen, (de, som blott nyttja tvenne, äro eländiga kärror), fyra äro viegarna på väderqvarnen, fyra äro räknekonstens grundsätt, fyra äro vapnen inom armeen, fyra äro benen under en stol, fyra äro strömmingar på ett kast, fyra äro slutligen hörnen på em ruta och fötterna på ett fyrfotadjur. Och man vill tvinga