Aftonbladet – 12 mars 1840, sida 1

Article Image
TR ITULV hn ren AA RIM SIS IA MI FI MTAR 57 nere UU frågan återkom från Utskottet, få fullständigt utveckla sina tankar om specialiteterna. Der Kongl. skrifvelsen och proiskiet till tulltaxa remitterades till Bevillningso skottet. Härefter förekom ett memorial från RiddarbusUtskottet i anledning af väckt fråga om utvidgande af Riddarbusläktaren för att bereda rum till serskilda tribuner för damer och Corps diplomalique. Utskottet hade afstyrkt den föreslagna utvidgniogen, men deremot projekterat att en serskild del af läktaren skulle inredas till platser för damer och Corps diplomatique. Efter någon diskussion bifölls Utskottets förslag, med det tillägg, framställdt af Grefve Hamillon, Henning, att bland de reserverade platserna äfven skulle finnas dylika för de härvarande ledamöterne af Konungens Norska Statsråd. Riddarhusdirektionen skulle anmodas, att, så fort sig göra låter, gå i författning om verkställigheten häraf. Under diskussiomen kärom väcktes af Hr Anckarsvärd, August, det förslag, att beslut vid denna riksdag måtte fattas om uppbyggande afen ny läktare i det hörnet af salen, dez? förut intet fönster flanes, och dem således ej kunde komma att skymma Jjusst. Denna läktare skulle izsredas för damer, Corps diplomatique och Tidningsredaktörerne, hvilka då skulle bättre kunna höra ech uppfatta hvad som sades, än på de platser, dem nu äro aavisade. I fall nu beslöts, att en dylik läktare skulle uppbyggas, borde verkställigheten deraf besörjas under mellantiden till nästa riksdag. — Detta Hr Anckarsvärds förslag begärtes på bordet af Friherre Boye, Ludvig. Friherre Hamiltons, Hugo, motion i afseende på näringsfriheten remitterades till Allmärna Besvärsoch Ekonomi-Utskottet, åtföljd af ett skrifiligt anförande af Hr Silfverber;, hvilket upplästes, och hufvudsakligen gick ut på beredande af trygghet att de, som anmälto sig till idkande af en näring, äfven ägde den desertill erforderliga skicklighet och insigt. — Friherre Hamiltons motion skulle derjemte kommuniceras mod de öfrige stånden. Hr von Heyne uppsteg och bad få fästa Husets uppmärksamhet derpå, att en tradjedel af den tid, grundlagen bestämmer för en riksdag, snart vore tilländalupen. Han trodde sig hafva funnit den öpskan allmän, att denna Riksdag måtts kunna slutas inom den i grundlagen utstakede tid, och ansåg detta så mycket nödvändigare, som nationen bland de vigtiga grundlagsförändrings-förslag, hvilka hon väntar se framlagda och beredda vid denna Riksdag, äfven hoppades finna det om representationens sammanträde oftare än hittills, och ett bevis således vore nödvändigt, att Riksdagarne kunde vara kortare än de hittills varit. Talaren föreslog derföre, att R. och Adeln måtte anmoda StatsUtskottet, att inom slutet af innevarande månad eller sednast inom d. 6 ellor Y April inkomma med förslaget till Statsregieringen. — Grefve Horn (Ordförande 1 StiatsUtskottet: ville ej bestrida Hr von Heynes begäran om ett dylikt föreläggsnde för StatsUtskottet, men yttrade, att det egentligen berodde af Stånden sjelfve, att fördröja eller fortskynda Utskottets arbeten. Det sednare kunde ske derigenom, att Stånden företrädesvis och skyndsamt behandlade alla sådana motioner, som äga samrsanbang med Statsreglerisgen, och Grefven föreslog att, jemte det Ridd. och Adeln sielf beslöt att skyndsamt handlägga alia dylika motioner, Ståadet måtte inbjuda Medstånden att handla på samma sätt. — Friherre Sprengtporten understödde Hr von Heynes framställning, och ansåg det böra blifva möjligt för StatsUiskottet, att inom en månad inzomma med Utgifts-betänkandet. — Frib. Cederström, Jacob, begärde Hr von Heynes förs!eg på bordet. Först sedan alla motioner, som böra remitteras till StatsUtskottat, kommit detsamma tillhanda, kunde Utskowstet åläggas att inkomma med Statsregleringen. — Grefve Frölich, David, förteslog, att alla sådana motioner, som skulle remitteras till StatsUtskottiet, mätte sättas främst på föredragniags-listan för nästa plenum, och de andra stånden anmodas att vidtoga samma beslut. — Hr Rosenblad, Bernhard, ansåg lika vigtigt, atide andra motionerna remitterades, som de. hvilka akullio gå till StatsUtskottet. Begzärde, att Hr Landtmarskalken måtte utsätta tätare plena, för dessa retsisser. — Grefve Frölichs yttrande begärdes på bordet af Frih. Cederström, Jacob. — Gselve Frölich bestridde all bordläggning ef sitt yttrande, och protesterade högtidligen mot den praxis, Frih. Cederström vidtagit, att begära yttranden, hvilka icke innefatta motioner, på bordet, hvilken praxis vore stridande mot RiksdagsOrdningen. Hr Landtmarskalken förklarade den af Hr von Heyne väckta fråga hvilande på bordet till nästa plenum. Grefye Frökch åtortog sitt försleg, hvilket han således förmodade, det skulle blifva omöjligt för Frib. Cederström att qvarhålla på bordet, sedan det icke mera fones till. — Hr Lagerhjelm s8nsåg Ståndet oförhindradt, att sjelf bestämma ordningen för ärendernpas föredragning och framställde för egen del det förslag, Grefve Frölich återtagit, att alla motioBer, som hade afseende på Statsregleringen, måtte få företräde på föredragnings-listan. — Frib. Sprengtporten understödde Hr Lsgerhjelms förslag, och trodde ingen kunna vilja motsätta sig, att proposition i en så enkel fråga genast framställdes. — Frih. Cederström, Jacob, bestred Grefre Fröllch rättigheten att återiaga sitt förslag, utan med Ståndets begifvande. Förenade sig för öfrigt med Hr Rosenblad, om hållande af tätare plena. — Grefve Horn vore uppkallad af Friherre Cederströms fortsstta protest och begåran af bordläggning. Det vore alldeles emöjligt att, med bibehållande af de stadgade formerna, lägga på bordet Grefve Frölichs förslag, att vissa motioner skulle sättas främst på föredragnings-listan. Om detta ginge an, så kunde Fsih. Cederström också begära Landtmarskolkens egna yttranden på bordet. Grefven bestred högeligen Frib. Cederströms påstående. Grefve Frölichs förslag, att inbjuda de andra Stån: dem att fatta samma beslut, som R och Adeln, de: Å kunde deremot läggas på bordet. På framställd propositien af Hr Landtmarskalker ibeslöta, att på föredragningslistan för de mästkom manda mnlena sSkulla cättaga frörmmet alla gaädaNRa MO:

12 mars 1840, sida 1

Thumbnail