Aftonbladet – 12 mars 1840, sida 1

plena väckta motioner, af hvilka vi blott upptaga ett par, som föranledde någon diskussion eller yttrande af annan ledamot än motionären. — Hr af Grubbens motion om inköp för statens räkning af Gottlands Sandö, för att der anlägga en korreätionsinrättning, företogs till remiss gemensamt med Grefva Taubes i samma ämne. — Hr von Gerdten hade inlemnat ett memorial rörande denna fråga, hvilket nu upplästes. Han hade 4838 varit på denna ackuriösa ö i sällskap med en länsman, för att taga närmare notis om de väldsamhehor, Ryssar der föröfvat. On, som vore 3 mil i omkrets, bestod af bara flygsand och vore tallbevuxen. Ingen åter eller ängsmark fanns. Jnatet större fartyg kunde lägga till, och ingen lokal vore tjenlig för någon hamnanläggning. Knappt en sten fanns på ön, ingen lera, och af hvad som erfordrades för byggnader, brast allt, utom virke. Emellan Gottland och Sandön fryser hafvet ibland, så att det bär, och det kunde derföre en vacker dag helt oförmodadt hända Gottlänningarne att de finge besök af detta vackra sällskap. Hr vorj Gerdten föreslog derföre motionärerne att återtaga sina motioner. — Hr afGrubb:ns upplygie, att på sydvestra sidan af ön fanns en mindre hamn, 4 fot djup, för mindre fartyg. Den borde befästas. På ön fanns ej blott sand utan äfven kalkblandad sand. Ej mer än tvenne gånger på 30 år hade hafvet lagt sig emellan Gottland och Sandön. — Grefve Löwenhjelm, Carl Axol, afstyrkte motionen. Dot vore tillrackligt köndt i hela Europa, att ing2 andra korrektionsinrättningar voro tjenliga än sådana. som voro inrättade efter Pennsylvaniska methoden med celler. — Man hade hört talas om befästande afen hamn; detta skulle leda in i en serie af cmkostnader, som ej voro afsedds. — Hr Nordensköld hade 4812 varit på ön, i sällskap med en Engelsk amiral. De hade vid stranden funnit trädtoppar sticka upp ur sanden, och på fråga till de personer, som bodde på ön, hade de fåt till svar, att de starka stormarae det föregående året vallat så upp sånden, att blott topparns nu syntes af de trän, som då stodo fria. Om man der uppförde byggnader och befästningar på den Jösa sanden, så kunde en storm öfverhölja alitihop. Under krig blefve det dessutom svårt att underhålla kommunikationen med ön. — Hr Lefren vitsordade Hr Nordenskölds uppgifser, och afstyrkte helt och hållet förslaget att förlägga en korrektionsinrättning på Gottlands Bandö. Efter hvad system också en dylik anstalt organiserades, så fordrades arbete för fångarnes sysselsättning, och dylikt fanns ej på Sandön. Om det gåfves ett ställe, som företrädesvis ej borde väljas för anläggning af en korrektions-anstalt, så vore det Goitlands Sandö. Hr ef Grubbens och Grefve Taubes motioner remiiterades till StateUtskottet. Frih. Cederström, Jacob, som någon stund varit frånvarande, uppsteg nu, och anmälde att har blifvit underrättad, att Grefve Frölich fått återtaga sitt på bordet af Friberren begärda förslag. Med stöd af någon i RiksdagsOrdningen eller annorstädes, reserverade han sig häremot, såsom agrundiagsvidrigt.. Remissen af Frib. ven Kraemers motion om inrättando af ett Central-Landtbruks-institut gå U!ltusa kungsgård, förenledde en diskussion, hvari Herr Ribbing. Arved och Bengt, Grefve Mörner, Carl, och Frib. Raab fåstade uppmärksamheten på nödn att anlägga ett Landibruks-institus i Småland. Detta stöddes hufvudsakligen derpå, att lokalerna för de redan projokterade landtbruksinstituten voro på slättbygder, och det vore rödvändigt att bafva ett institut, som kunde meddela undervisning iden väsendtligt olika hushållningen i kuperade trakter. Frib. von Kreemers motion, jemte de deraf föranledda yttranden, remitterades till StatsUtskotlet. I Frih. Kantzows motion, om tullmedlers aflaverering direkte till Riksgälds-konioret, instämde Hr Uggla, Göran, på skäl, dem han utvecklade i ett skrif:ligt anföranåöc, hvilket, iemta Frih. Kantzows motion, remitterades till StatsUtskot:et. Vid remiss till SiateU:skot!et af Grefve Arckarsvärdsa motion, om Riksgälds-kontcrets förvandlande till ett Rikets Ständers Uppbörds-kontor, uppläste Grefve Löwenhjelm, Gustaf, ett skriftligt anförande, hvari han afstyrkte denna åtgärd. Seden ytterligare en hop motioner blifvit remitterade till Utskott, upplästes och remittersdes till KonstitutionsUtskottet en från StatsUtstottet ankommen anledning till snmärkning mot StatsRådet och föredraganden för krigsärenderna. Hr Rosenqvist af Arershult anmälte anledningar till anmärkning mot Konungens rådgifvare i kommserdo-mål, samt emot StatsRådet och föredraganderne för krigsoch finans-ärenderna. Remiss beviljades till KonstitutionsUtskottet. RR — I går eftermiddag fortsattes uti ala Stånden remisserna; på Riddarbuset expediersdes in alles 4107 matianar färnärilienatt ill lata AL 2 — 29 4311