Aftonbladet – 25 februari 1840, sida 1

e jag dock Ita vänta, tills konkursen vore utredd, canske år och dag, och jag kunde icke direkt vänla mig till en af delägdrne och göra utmätning för nin fordran. S Hr Ribbing, för provins.bankerna, speciellt Småands provins.bark, som aldrig varit blottställd, ch för sin säkerhet hade kreditiv på utländsk bank. iemiss till Banko-Utskottet. Hr von Troils motion om nummerlotteriets Uuppräfvande; till StatsUtskottet. Hr Cederschölds, Teofron, motion om medels erråilande till häradshäktens förbättrande och medels mskaffande medelst en konsumtionsafgift på bränrinsförtäring. Frih. Cederström, C.G., uppläser ett långt, skriftigt anförande om olika straffsystemer och korrekionsinrättningar m. m. Hr Cederschöld gör honom uppmärksam derpå, tt det vore om häradshäkten motionen handlade, cke om korrektiopsinrättningar. Grefve Gyldenstolpe, Anton, talar för saken, men sj för sjelfva det föreslagna sättet för medlens erhållande, ty bättre vore att beskatia bränvinet sjelft, in konsumenterne, som motionen yrkat. Till Ekonomi-Utskottet, Hr Ribbings motion om lika format för allt stämp ladt papper. — Hr von Hartmansäorff, önskar att sjelfva papperet på samma gång mätte bli något bättre. Till Stats-Utskottet. Hr Ribbings motion om böters afijenande med arbete. Remiss till Lag-Utskottet. Hr: Hårds, Leonhard, yttrande om korrektionsinrättoingarne. Till Lagoch Ekonomi-Utskotten. Frih. von: Salszas motion angående ökandet af taxeringsvärdet å fast egendom till dubbelt, med bibehållande af nuvarande bevillning, på det högre låna må erhållas. Till BevillningsUtskottet. (Ferts. följer.) PresteStåndets Plenum d. 22 Februari. Vid behendlivgen af Konstit. Utskottets memorial om förändrad organisation af StatsRådet, afskiljdes 43 till serskild behandling; och antagandet af det öfriga tillstyrktes af alla detalare, som uppträdde. Ibland dessa anföra vi här, såsom de hvilka omständligast yttrade sig: Prosten Åstrand, som ansåg förslaget innebära en syftning att närma vårt statsskick till målet för konstitutionella samhällen: enighet emellan statsmakterna och verklig ansvarighet för ministrarn:; och enda medlet till räddning ur det tillständ af svaghet och oreda; hvari styrelser befann sig. — Biskop Tegner, som förundrade sig öfver, att, under den gamla organisationens bristfälliga skick, statsmachinen kunnat bära sig, och trodde den nya medföra ett nödigt sammanhang mellan beslut och verkställighet samt att derigenom det blefve omöjligt att styrelsen kunde sammansättas af personer med olika åsigter. — Biskop Heurlin visade, att det nya förslaget egentligen i två afseenden var af största vigt. StatsSekreterarnes ställning hade hbittills varit alltför obestämd. Deras moraliska ansvarighet kunde sättas i fråga, då de ej hade förmåga, att göra deras mening gällande, utan besluten ofta voro så olika med deras förslag, att de icke voro igenkänliga.: De nya Departements-Chefernas ställning skulle blifva kraftfullare; och då de blefvo förbundna att öfvervara hvarandras föredragningar, skulle ett samband uppstå emellan ärenderra och en enighet i åtgärderna, som nu saknas. — Biskop Agardh uppläste ett skriftligt anförande, hvari ban skilärade ställningen emellan Sistsmakterna efter det gamla skicket och uppdrog en jemnförelse emellan styrelsen hos oss och zndra konstitutionella länders. Hen tillstyrkte nya förslaget, som skulle göra vidare reformer möjliga. — Prof. Gejer var äfven af denna mening. Han snsåg I förslaget innefatta grunddragen till en mera djupt ingripsnde förändring än man i allmänhet Janar; och att de svårigheter, som blefvo en följd Jaf dess antagande, kuvde öfvervinnas genom god vija och enigbet emellan de båda statsmakterna. — Prosten Ödman var äfven för förslaget; men ansåg det sakna en bestämd juridisk ansvarighet för Konungens rådgifvare, samt delsI de ej de öfriga talarnes mering, att så stort Isteg skulle vara gjordt genom dess antagande, I men ville ej neka, att ju men tagit ett fjät, Imen — ett luppfjäl. Siindet antog, sedan en lwängd ledamöter yttrat sig, det nya förslaget, äfven 43, på Hr Biskop Holmströms och I Prof. Geijers tillstyrkan. Borgareståndets Plenum den 22 Februari fm. Sedan Talmannen tillkännagifvit, att Hr Norin erhållit pollett för Umeå, samt Hr Höök för Piteå, , I hvilka städer förut gifvit fullmakt åt Representanten -I för Luleå, Ht Roberg, hvars väljande genom Kongl. 0 I Maj:ts Utslag blifvit ogilladt, justerades protokollet för den 43 dennes, bvarvid Hr Helsingius, i .l anledning af den deruti förekommande diskussion, a l angående tullförfattningarna, begärde att få göra det tillägg, att, enligt hvad sakkupnige personer n l upplyst, Englands nuvarande tullagar, oaktadt de i ! allmänhet voro liberalare, än de förr varit, likväl a linnehöllo tillåtelse till stränga husvisitationer; i -l anledning hvaraf fr Halliny jemväl begärde att nifå bifoga den lika säkra upplysning, att i England -lej en enda artikel lärer vara absolut till införsel ri I förbuden. Dessa båda upplysningar skulle ätfölis I remissen. ö ) Härefter uppläste Sekreteraren ett, enligt Ståndets beslut, af honom fördt protokoll vid Talmönskonferensen den 48 dennes, hvarefter Hr: Pere elfick ordet och yitrade, hvad vi hufvudsakligen i htm mma daga Inimmaer af Aonnatidpilgaherättat.