Aftonbladet – 25 februari 1840, sida 1

esörja punktligt och, som man Yaga NOppas, MM UvJeS j IE å väl i afseende på billiga priser som beqvämlighet. k Strömstad 1840. ij å Tr ——— I HN RIKSDAGEN. Udd. och Adelns plenum den 22 Februari, e.m. i, Efter en liten tvist inför protokollet mellan Hr on Harimansdorff, som reserverade sig mot förniddagens beslut angående departementalstyrelsen, h ch Hr Cederschöld, förekom och remitterades Hr L. Hjertas motion om utvidgning i testomentsrät !h en. — Bondeståndets i förnmiddagens plenum af-!a emnade protokollsutdrag med iabjudning till del-y y agande i Hans Janssons adressförslag begärdes yterligare på bordet af Friherre Aug. Hermelin och 1 Ar Ligerhjelm. — H. E. Grefre Löwenhjelms, G-,!t notion om upphörande af begrafaingshjelp af tjeande, till StatsUtskottet. D:o om Nummerlotte-!a jets upphäfvande. Denna motion biträddes af Hrj Rosenblad, som tillika yrkade, att man på samma sång borde upphäfva äfven rättigheten att försälja I e jotter till utländska lotterier, som, med få undan-, ag, äro endast prejeri, en skatt, sem erlägges tilll firmor af den tvetydigaste kredit. -De Österrikiska Me bedrifsa öppet bedrägeri redan derigenom, att de annonsera sina vinster i ett mynt, som på långliga1j tidar icke varit det gångbara och nu för tiden har!sg ett verkligt värde vida under det nominella. Hvad ii de enskilda inhemska lotterierna beträffar, är det icke mycket bättre: bevändt. För några år sedan ; bortiottådes ett ångfartyg, det sämsta härstädes funnits, ochhvilket, om alla lotter blifvit försålde, skulle gått bort för den lilla summan af 4,200,000 Rår.! (2). ; Hi von Troil yrkade, att detta måtte blifva en särskild motion och behandlas af särskildt utskott. H. Ex. Grefve Löwenhjelm förenade sig med Hr Rosenblad i fråga om utländska lotteriernas förbjudands härstädes; men ville dock bafva anmärkt den skilnad, som eger rum mellan dessa och vårt eget Kongl. Svenska; de förra foråra nemligen så stor insats, att den egentligen fattiga klassen icke rår med att spela derå, utan blott de -förmögnare; på vårt deremot är det just det fattiga folket, som ruinerar sig allt ytterligare. Skola vi prompt för de högre klasserna hafva ett lotteri, må det då inrättas, såsom i Preussen, med höga insatser. Hr Ribbing, A., yttrade sig synnerligast emot lotterierna ä fast egendom. Rosenblad hade intet emot att hans anförande i ämnet må blifva en särskild motion, att remitteras till EkonomiUtskottet. Boye, Ludv., som reserverar sig mot förmiddagens besiut, stödjande sig på Hr Rääls cförträffigav anförande. — Härefter H. Ex. Löwenhjelms moion om polismästarebafattningens delande i tvenne; en för de egentliga municipala målen, en för ransakningarna. Polismästaren kan ej vara ett öga, eller allestädes nårvarande., Grefve Frölich, D., fästade motionärens uppmärksamhet derå, att polisen ej bör vara någon egentlig ransaknings-domstol, utan blovt befatta sig med det föregående uppspanandet af de brottsliga. Hvad de municipala åligganderna beträffa, så är ju dessutom sedan ett år en serskild polismästare dertill förordnad, under hvars uppsigt hörer den af motionären anförda gaturenbållningen m. m. — Grefve Löwenhjelm: det vore för honom aen praktisk sanning, att en polisransakning måste föregå behandlingen vid egentlig domstol. Detta måste erkännas såsom en nödvändighet, cju mer vi nalkas den Europeiska civilisationen. Brottmålen få nemligen i samma mån en mångsidighet i tillväxt, som: göra pya anstalter nödvändiga. Till StatsUtskottet.! Ett par motioner af Hr Ribbing remitterades till Lag Utskottet. Hr Gyllmhaals motion om anslag till Degeberg. Grefve Posse, Fr., uppläste bärvid ett skriftligt anförande om det tillämnade landibruks-institutet vid Torup i Skåne, och önskade anslag dertill. Hr Ede!svärd anmärkte, att de många frågorna om olika landtbruks-institut böra behandias i sammanhang med hvarandra. . Biföll anslag till Torup, men ej för Degeberg, för så vidt det skulle ske till uteslutande af alla andra dylika inprättningar. — Vi torde återkomma härtill. Remiss till StatsUtskottet. Hr Rosenblads, B., motion om förändring af stämpladt papper. Till StatsUtskotvtiet. Hr Rosenblads motion -om kreditiver på stora riksbanken för provincial-bankerna förekom härefter. Grofve Fröliceh talade deremot., och framdrog en nummer af Statstidningen för 4858, der en arltike! förekommer såsom utdrag ur Edinb. Review, låtiöjjd af em märklig not, som ansägs af ett visst I syskontycke med Rosenblads närvarande motior, ock deri Talaren trodde sig finna upplifvad en grundsats om de enskilda bankföretagens förbiadelse med den stora banken, den han hade hoppats skulle vara för alltid afsvuren. . Er Rosenblad tvår sig i efseende på Statetidningens artikel. Men föreställer, hurusom provincial bankerna ganska väl behöfva ett stöd i den stera banken. Lofordar provincial-bankernas administration, men anför, att de likväl icke, oaktadt all försigtighet, kusnat förutse och undvilta kriser, sådana som 1837 i Wermland, då banken, några månader förut i en högst tillfredsställande belägenhet, måste inställa sin diskontering; då blott på en post dag från stora Banken afgått till deras bjeip 100,00C Rdr Bko. Grefve Frölich tar provincial-bankens försvar Det var sannt, hvad motionären yttrat om kriser 48535r; men den var i grunden icke det minsta far: lig och betydde något blott för ögonblicket. Inger förening mellen provincial-banken och riks-banken Detta vore i alla fell icke sättet att förekomm: dylika olägenheter, som vid nyssnämnde missgyn nande konjunkturer. 450 solidariskt ansvarige mät vore tillfyllest.s— Hr Rosenblad yrkar inger för ening mellan provins-bankerna och den stora, mer blott. från Riksbankens sida en för provins-banker. na öppen kredit, samma kredit, som till enskild personer. Hr Lefren afslår motionen, på det att penning och bankväsendet måtte lemnas i fred åtminston on Riksdar efter reslisation. — Grefve Frölick för Me be -ve RR TR