Aftonbladet – 21 februari 1840, sida 1

RIKSDAGEN. Plenum på Riddarhuset den 49 Februari, f.m. (Slut fr. gårdägsbl.) Till remiss förekom nu Hr Hammaärskölds förut omnämnda motion om skjutslegans förhöjning till 32 sk: B:kö nvilen och skjutsens ställande på entreprenad: — Friherre Boye Ludvig, anhöll, att det Utskott, till hvilket Hi Hammarskölds motion komme att remitteras. måtte besinna några: omständigheter: Skjutsen vore fästad vid jorden; detta onus hade ingå! i beräkning vid alla afbandlingar och köp om jord. Frågan rörde ej blott liqviden ertellar den som skjutsas och den som skjutsar. De vöre en obestridlig sanning, att skjätslegan be. stämde forlegan, och denta fraktlegan. En förhöjning i skjutslegan skulle således höja köp: mannefis priser, och detta vore en förhöjd beskattning, som skulle drabba alla. Mian borde dessutom komma ?ihåg, att Statsverket måste betala mycken skjutslega för embetsoch tjenstemäb, som kommenderas att företaga resot I allmänna ärenden, och förhöjning i skjutslegar skuile således också öka Statsverkets utgifter — Friherre Cederström, Jacob, understödde för. slaget om skjutslegans förböjning, åf det naturliga skälet, att skjutsen ej är betald med de nu. varsnde priser. Man har redan partiell: förhöjningar i skjutslega för minga städer, mer detta voro obilligt. Den förhöjning motionärer föreslagit, vore nog hög: Friherren trodde, at skjutslegan kunde bestämmas till 24 sk. B:kc för. hästen på landet och 32 sk. i städerna Derigenom kunde man slippa de partiella för: höjnidgarne. — Hr af Dalström värderade syftningen af den förevarande motionen. Har instämde med motionären deri, att skjutsninger befordrar sedeförderf genom lifvet i bällstugal och vid bränvinsflaskan; men genom förhöjning i skjutslegan skulle allmogen ännu mera reta: att skjutsa. Bonden vore i allmänhet ickt kalkylatör; när en vinst för ögonblicket erböc sig, så grepe han efter !den, utan att så nog: beräkha om det äfven verkligen vore en vins i det hela Man borde komma ihog att om skjutslegan förhöjdes, så drabbade det i betyd: lig mån der, som mäste göra embetsresor uvtar en skillipgs ersättning. Subalternofficerere t ex., med 440 Rdr lön, voro skyldige att-gört resor af .30 å 40 mil. Det vöre lämpligare att åll hållskjuts upphörde. — FH: Munck a Rosenscehöld uppläste ett skriftligt anförande men med så låg röst, att Ref. ej kunde upp fetta ihnebållet! — Hr Hammarsköld (moto nären) trodde att rätta sättet att få skjutse