SANNE Enn RÄTTEGÅNGSOCH POLIS-SAKER. — Stortjufven Ahlberg, som rymt sex elle sju gånger ur fängelsern: och sednest för ett pal vsckor sedan, greps i nat uti södra slottsbvalfve af polisbetjenterma Thomasson, Öberg och Ring: ström, som således få den utsatta belöningen afö( Rdr B:ko, hvaraf de äfven gjort sig förtjente. Har satte sig nemligen så till motvärn, att han mec knif sårade en af dem i handen och sönderskat Tbomessons rock, och de kunde ej få henom på annet sätt, än att angripa honom med en knölpåk och gifva honom ett slag i hufvudet så att han af. svimmade. Han var vid tillfället klädd i en elegan: öfverrock med skinnkrage och försedd med glasö. gon och man tror, att ban i denna drägt visat sig på åtskilliga källrar och i ett oxöga på spektakle — Förliden Onsdag timade på Brunkebergstorg den olyckan att en gammal qvinnn Greta Sting Granluad, blef öfverkörd af en vattenkörare, hvaraf båda hennes ben krossades. — En sjöman vid nemn J. P. Klingström anträffades förl. Lördag sjuk på gaten utanför kokhuset vid skeppsbron och afled straxt efter det bar blifvit i huset införd. Obduktionsbetyget säger att han, utan yttre våld, dödt af lunginflamation. — mA Föjande ohyggliga kriminalmål, märkligt, så väl för motivet till brottet, som förbrytarens ungdem och en för bans ålder ovanlig djerfhet och grymhet vid brottets utförande, har uti högsta instantien nyligen blifvit affömdr. En 48:årig dräng Per Carlsson i Löfviken, Wester Norrlands län, hade fattat och länge hyst af sigt att vid lägligt tillfälle undanrödia sin enda 10 åriga broder Carl Magnus, för att blifva ensam arfvirge efter föräldrearne. Med anslag mot brodrens lif, begaf sig Pehr tidigt på morgonen den 43 Junii 4838 till Löfvikens fäbedar, der brodren, emte en terparebustu Malin Jonsdotter, vallede boskap. Anliänd till fäbodarne, tillfrågades Pebr af hustru Malin om anledningen, hvarföre han kommit dit, då Pehr föregaf ett angeläget ärende och erbjöd sig att, i stället för hustru Malin, jemte brodren valla boskapen. Begge bröderna begåfvo sig dorpå tillsammans till skogen — Pehr, med en yxa på axeln. Då de hunnit ett stycke in uti skogen, öfverföll Pehr brodren och gaf honom bakifrån med yxhammaren eit slag i nacken, så att han störtade till marken, tilldelade honom derpå ytterligare ett slag och uppristade slutligen hans hals med en knif. Brodren dog, utsn att gifva ett ljud ifrån sig. Pehr ämnade nedgräfva brodrens lik, men, af fasa, öfvergaf hen denna plan och gick ned till Fäsjön för ett kasta sig deruti. Nedkommen till stranden, saknade han likväl styrka dertill, tvättade endast af sig blodet och gick hem kl. 3 på afton Då Carl Msgnus em aftonen saknades blend vallbjonen gåvo sig Pehr och föräldrarne åstad för att uppsöka honom, men, sedsr de dermed fruktlöst fertfarit till midnatten, återvände de till fäbedarne, där de träffade hustru Melin. Hon gjorde Pehr genast åtskillige frågor angående brodren och då han dervid föreföll henne besyner lig till utseendet, uppmanade hon honom att erkänna om ban tillfogat brodren något ondt. Efter en stunds förlopp besvarade Pebr, i förä!drarnes närvaro, Bog kanjag säga sanningen, han är död, och åtspord på hvad sätt, tillade han. cjag har huggit ibjä! honom). Hen åtföljde derefier föräldrarne och pågra andra personer til! det ställe, der brottet föröfvets och brodsens lik låg. Dit framkommen yttrade fedren till Pehr: Jo ,ban ligger der vackert nu. Pehr svarade ingenting, utan vände om den döde brodren, uppreste honom och påsatte honom mössan, hvarefter han lät honom falla till marken. Liket framfördes först dagen derpå och Pehr Carlssop bäktades genast. Han hade ämnat begifva sig på flykten efter det mordet verkstä!lts, ehuru sådant genom den hastiga upptäckten blef förekommet och bade, för att under sin tillämnade flykt vara försedd med lifamedel canaom inhratt i en fähadatuoa niåsra