Aftonbladet – 11 januari 1840, sida 2

demien, nviiken i de flesta delar synes innehålla så sanna och träffande anmärkningar, att den förtjenar läsas, serdeles för att vid nu instundande riksdag väcka uppmärksambet på det för hela landet vigtiga ämne, som deri afhandlas: oDå nu Landtbruks-Akademien ändtligen börjat fästa någon uppmärksambhet, torde äfven en liten belysning öfver dess 27:iriga lefnad, ej vara utan allt intresse, så mycket mera som den, nära nog, af de fleste jordbrukare varit förgäten. Gruodfonden för denna stiftelse sammansköts jenligt nådig proposition, till näringarnes uppI bjelpande, af rikets handlande, åren 1841 —412 Ivid liqviden för de af Franske kapare uppbregte skepp, och utgjorde omkring 42468,000 (Rdr Bko. Kongl. Maj:t lät af 9:de hufvudtiIteln med cirka 35 000 Rdr Bko reparera och till Akademien öfverlemna ett kronans hus vid I Rännarbanan, samt äfven en betvdlig ägovidd af Kongl. Djurgården till experimentalfält, eimot ett ringa Höarrende till Djurgårdskassan. Under dessa 27 år bar Akademien i räntemedel haft en sammanräknad inkomst 2f 270,000 Rdr Bko. Vill man härtill räkna inkomsten af huset och fältet om de varit utarrenderade på längre tid, så hade det förra minst gifvit 2000 Rdr Bko (endast motsvarande ränta för reparationskostnaden) och det sednare 4000 Rdr Bko årligen; totalbeloppet af inkomsterna är således 3354,000 Rår Bko!!! Hvad nytta eller utvecklipg har Svenska jordbruket haft af denna enorma summa -—?? Svaret härpå öfverlemnas till den kunskapsägande allmänheten. Men om svaret skulle blifva i hög grad nedslående och ett förnekande af all praktisk nytta, så kan det endast skrifvas på institutionens totalt felaktiga sammansättning, arbetsmethod, m. m. Men har här ett talande bevis på de olyckliga följderne af bristande praktisk bildning hos högt uppsatte personer, i vetenskaper för hvilken de ändock velat bilda en akademi; ty man lemnar gerna allt värde åt hvar och en af de 36 arbetande ledamäöternes talanger, snille och skicklighet hvar i sitt fack, men praktiskt och teoretiskt bildad jordbrukare är ingen af dem alla. Det torde äfven kunna anmärkas såsom något bakvändt, att bilda en akademi i en vetenskap, hvaruti icke finnes dan minsta elet mentarskola! Härifrån leder sig all den brist på nytta, som akademien så tydligt ådagalagt. Om tid och utrymme medgåfve, skulls en serie af misstag kunna framdragas, såsom bevis på bristande princip och bållning, men man vill endast omnämna ett enda bland de sednaste, den nya byggnaden vid experimentalfältet. Akademien beslöt för några år sedan en byggnads uppförande af träd, hufvudsakligen till modellkammare, hvartill timmer fenns å området och en grundmur uppfördes. De o0vanligt grofva träden, mera passande till måstspiror, nedhöggos och framkördes. Någon tid derefter ändrades beslutet och ett stenhus uppfördes. Detta kostar öfver 350, kanske närmare 35,000 Rdr Bko, när grund och sllt arbete räknas, jemte det grofva timret, som, ehuru dyrbart, försvann och lemnade ringa båtnad för akademien, i motsats emot, om det tillhört en enskild. Akademiens räkenskaper hållas hemliga inom de styrande, efter de ej specislt föredragas i Akademien, men borde, likt andra publika verks, införas i Statstidningen. Häraf följer, att allmänheten ej så noga vet, huru det tillgår, och hvad hvarje sak kostar. Imedlertid har denna i fåvitsko på en djurgårdslägenhet uppförda byggnad minskat Akademiens årliga inkomster med minst 2000 R:dr B:ko, som säkert nyttigare kunnat användas, helst då ett brädskjal varit alldeles nog för de mindre duglige, föråldrade modellerna. En för sina praktiska kunskaper allmärt känd och aktad embetsman har väl, wid sista sammanträdet förlidet år, föreslagit, att akademien, inseende den ringa nytta, den, i sitt nuvarande skick, åstadkommer, skulle hos Kons:l. Maj:t föreslå fondens fördelning på 3:ne Landtbruksskolor. Men denna vigtiga, kanske för l:ndet nyttiga fråga, förföll vid det tillfället, och insick icke i protokollet, till följe af de styrandes öfvertalningsförmåga. Akademienss obehöflighet synes äfven, då Regeringen i alla frågor, som röra vetenskapliga ämnen, af Vetenskapsakademien erhiller både grundliga och utförliga utlåtanden, hvarigenom vetenskapsafdelningen är alldeles öfverflödig, äfvenså mekaniska afdelningen, då Teknologiska Institutet i detta fack är så lingt öfverlägset; samma förhållande kan anmärkas emot skogsoch trädgårdsafdelningen, hvaruti Skogsinstituet och Trädgårdsföreningen så öfvervuxit akalemien, at någm jemförelse i denna del ej