Aftonbladet – 31 december 1840, sida 2

KOMMERSKOLKEGIT UTLATANDE RÖRANDE SUNDSKA TULLEN. (Slut frin JM 46 1301.) 5:o Vissa i Helsingör införda usancer och tillkomne föreskrifter, som, ehuru icke i omedetbart sammanhang med Öresundska tullen, dock för sjöfarten genom Sundet utgöra tryckande bördor. Bland bruk och stadgånden, som, ehuru icke i omedelbart sammanhbarg med Öresundska tullen, dock bidraga ett öka dess bördor, kunna räknas de dryga lotsafjifterne samt föreskrifterne för färjemanslagat i Helsingör, och om saluteringyen för Kronebergs Slott. Sedam Kollegium sålunda sökt att, till fullgörande ef Eder Korgl. Maj:ts nådiga uppdrag, i underdånighet aflemna en fullständig utrednirg öfver så vä! beskaffenheten och beloppet af dei O:esund utgående afgifter, som sgället för deras uppbärande och de förändringar, samma afgifter, i strid med gällande fördrag, undergått, får Kollegium hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet bemstäl!la, om icke åtgärden må i ministeriel väg vidtagas, för att vinna rättelse i de tillökta eller nya afgifter, som, enligt hvad Kollegium ådagalagt, tid efter annan å danska sidan blifvit izförde, att för framtiden, så länge dessa afgifter sko!a fortfera, tillvägabringa en klar, godtycklig tillämpning icke underkasta öfverenskommelse om afgifternes beskaffenhet och belopp. Till detta ändamål anser Kollegium i underdånighet det vara ledande, att, med tillämpning af den i traktaterne Jegda grund, antingen en bestämd afgift, uträknad efier 4 procent å varornas nuverande medelvärden å lastningsorterne, festställdes åtminstone för de väsendtligare af de i Christianopelska tarifen icke specificerade varor, eller ock, att dessa vearors värden, efter skäliga medelpris, för fem år i sender bestämdes. Afven om de mått, mål och vigter, som vid Sundska tullens beräknande borde tjena till efterrättelse, synes en billig och enkel öfverenskomme:se böra kunna utan svårighet afslutas, äfven som det är en af omständigheterna påkallad förenkling, att de å fartygen i Öresund, urder serskilta namn och förevändningar, nu utgående afgifter sammanslås till en ende afgift, bestämd till visst belopp för hverje läst af fartygens drägtighet. Igenom dessa bestämmelser skulle ordning och säkerhet å ömse sidor vinnas, och alla anledningar till godtyckliga beräkningar och till klagsn deröfver undanrödjag. — Serskildt bör Kollegium fästa Eder Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att, då danska fartyg och varor, vid fart imellan danska hamnar vid Östersjön och Nordsjön, äro från Öresundska tulien och dermed förenade afgifter befriade, enabanda förmån med skäl kan påyrkas för Sverges kustfart emellan dess Nordsjöoch Östersjöbamnar, beldst samma förhållande, i afseende på belägenheten vid begge hafven och besittningen af ena stranden vid Öresund, inträffar med Sverge sem med Danmark; somt stt ett imellan svenska hamnar, inom och utom Öresund, gående fartyg cm 20 läster nu är unpderkastadt samma fyrafgifier, som ett om 200 läster, under det att den är 4660 bestämda ersättning till Sverge för dess kostnad vid underhället af nödiga fyrar äå Sverska sidan af Sundet, ännu utgår till oförärdradt belopp, eburu kostvaderne genom pybyggnader och förbästringar fördubblats, och svenska fartyg allena årligen till Danmark erlägga mera i fyrafgifter, än hela ersättningssumman. Uti de till Kollegium öfverlemrade underdåniga snsökningar förekomma ännu frågor af stor vigt, såsom den om svenska bardelns fullkomliga berielse från alla afgifters erläggande vid genomfaren af Sundet och Bälterne, eller åtminstone rät.ighet att erlögga den i svensk hamn, utan skyllighet till uppehåll i Helsingör. Kollegium inser den stora lättnad, som igenom sådana förändrinpar i nu traktatsenligt bestående förhåilanden skulle för svenska handeln och sjöfarten beredas; men Kollegium finner möjligheten, sättet och vilkoren för deras ernående ligga utom gränsen för Kollegib underdåniga utlåtande. . Beträffande den dels af åtskilliga handlande i Stockholm gjorda underdåniga ambållan om ätgärd ill restitution af för mycket erlagd Öresundsk tull i uppgifna partier kaffe, dels de uti flere af de underdåniga ansökningarne framställda anspråk på