Aftonbladet – 28 december 1839, sida 2

farenheten nu visar vara nödvändig, samt det förändring t personal, som ensamt förmår, al åt nya principer förskaffa dugliga organer: och att representationen, samtidigt med reformen styrelsesystemet och under erkännande af di hinder, som möla i dess egen organism, måst kynda att inom sig tillvägabringa en så ge nomgripande förändring 1 former, att en sna förbättring vore att emotse och att de begg statsmakterna således kunde, antingen fören sig om ett tll nationens allmänna belåtenhe ledande beslut, eller ock rent af öfverlemn sina stridiga åsigter, sedan likväl förslag till np; riksdagsordning blifvit af dem begge fullstän digt utarbetadt, TILL NATIONENS DIREKT AFGORANDF I MENIGHETSFÖRSAMLIN GAR. Det har varit nödigt, vid utförandet a det ta arbete, särdeles för de vigtigaste ämnen, at återgå ända till den tid, då Svenska folket, ef ter en Konungs afsättning, genom sina Ombut gaf sig den nya statsförfattningen. Ty denn författning, om den ock i allmänhet endast npp samlade och sökte rädda spillrorna af de na tionella förhållanden, hvilka redan förut mer el ler mindre ägde rum emellan de styrande oc! de styrda, måste likväl, genom antagandet a offentligheten såsom sitt hfselement, rådsansva righeten såsom sitt värn, beskattningsrätten så som folkets uteslutande tillhörighet och lagstift ningen såsom ett med regeringsmakten gemen samt vehikel för samhällets utveckling, anse såsom rättesnöret för all i samhället handland offentlig makt. Må man ej invända, att en så dan vidsträcktare återblick innebär ett försöl att kringgå grundlagarnes stadgande i fråga on Konungens rådgilvares ansvarighet, och attrege ringsmakten endast är skyldig att redogöra fö hvad den, sedan sista riksdagens granskning utfört eller underlåtit. Vi vete ganska väl, at det juridiska ansvaret inskränker sig till denn tid; men det är lätt insedt, att denna juridisk ausvarighet hvarken bör eller kan upphäfva de: moraliska ausvarighet, som alltid mäste erkän nas i samhället, både for höga och låga, fö den offentlige mannen, som för den enskilde för styraude och styrda: denna menskligheten ädlaste, med religion och samfundsanda så in nerfligt införlifvade drifkraft. Det är anspråke på denna moraliska ansvarighet hos styrelsen som Svenska folket bevarat åt sig, genom sin ombud, i Regeringsformens 107 , hvilker om fattar förvaltnivgens allmänna sammanhang oci styrelseåtgärdenas inverkan på rikets sannskyl diga nytta ej mindre än serskilda åtgärder: et vilkor, hvilket således icke, såsom de uppenba ra öfverträdelserna af lagarna, de underlåtne före: ställnivgarne emot lagkränkningar m, m. bero af den tillfölliga rådsprotokolls-granskningen, u tan måste utstrackas öfver denna, så väl till tid som till ämnen: innebärande nationens lagenlig; rätt, att genom sina ombud uttrycka, huruvid: rikets väl kräfver, att den regerande Konunger bör allägsna de rådgifvare, som nationen anser allmänt eller enskildt, direkt eller genom svag heten att ej hafva bevakat nationens bästa, var: vållende till de skadliga åtgärder, hvilkas resul tater ådragit folket lidanden eller väckt dess o belåtenhet. Det är äfven tydligt, att enär den na opinionsyttring blifvit nationen förbehållen den måste gälla afven i afseende på handlingar hvilkas verkan icke alltid genast kan vara syn lig, eller hinna i all sin vidd utvecklas inom ti den emellan tvenne riksdagar, men icke derför vara af mindre inflytande, och att de ansvars skyldige eller till och med blott misstänkte upp. hofsmännen eller deltagarne i skadliga och olycksbriogande styrelsegrundsatser, så vida d icke af den regerande sjelf redan blifvit aflägsnade från deltagande i styrelsen, måste anse underkastade denna moraliska ansvarighet, och deräst de äfven blifvit under tiden aflägsnade genom nationens röst måste anses uteslutna frår all vidare inflytelse på de allmänna angelägenheterna. : Då vi således komma, att i hvarje ämne betrakta regeringens och Ständernas förehafvander alltifrån det statskicks begynnelse, i hvilket of fentlighet och ansvarighet försäkrades åt natio: nen såsom garantien för dessa begge statsmakters verksamhet, skole vi likväl söka göra dett: med all den enkelhet och korthet, som är förenbar med åskådliggörandet af de vigtigaste momenterna deraf; heldst då allmänheten redar förut till en stor del erhållit en upplysande ledning genom det af Hr Kapten Lindeberg serskildt utgifna arbete, som i år utkommit i bokhandeln under titel: cBidrag till Sveriges historia efter den 3 November 1810. Innan vi likväl beträda det grankningsfällt, der en sträng framfart eljest skulle kunns anses såsom partiskhet eller! personlighet, utbedje vi oss, att få i läsarens erinran återLalla aft häöact wiotiaet fö hålla da mnmaralisanr