Aftonbladet – 7 december 1839, sida 3

af några piastrar, en förseelse som i ett anna land knappt medfört en förebråelse, var et brott, som af honom bestrsffades med döden Och hvilken död! Var barbaren vid godt lyn: ne, så lät han hänga den olyckliga; men van. ligtvis lät han spetsa eller lefvande flå sina of fer, söndersåga dem mellan tvänne bräder ocht roade sig ofta med att låta binda dem framför kanoner och skjuta dem i trasor, att de. ras blodiga lemmar flögo vidt och bBredi omkring i Nilen, såsom händelsen var för tre månader sedan, då mean på flere dagar icke kunde dricka ur floden. Ean gång villkallade har sin läkare, en Europ, och sade till honom. visande på en i trasor höljd, darrande bonde Se, denne usling skulle betala 40 piaster, mer förebär, att han icke har några; plocka ut alla ctänderna på honoml!) Jag är ingen tandutcbrytarr,, sade läkaren; cjag begär härmed mit! cafsked, ty intet menskligt öga uthärdar att åse adin ohyggliga grymhet,. Ahbderhaman drog hånande på munnen och eftersände sin barber hvilken lät begagna sig som bödel och utdrog eller albröt den ena tanden efter den andra. Då Muselmännen vanligen söka sina afton. nöjen i harem, finner han sitt utiatt låta fram föra och piska de till döden dömda, tills då uppgifva sin andedrägt. Understundom får har det infall, att draga i fåt mot någon by, son icke betalat de fordrade summorna. VWVanligtvi: ställer ban sin expedition vid dylika tillfäller så, att han två timmar före solens uppgång an. länder till byarna, dewa han omringar och an tänder. De förskräckte uppspringa från sin; läger och störta ut; men då stå deras bödla: rundt omkring och drifva de förtviflade mec muskötsalfvor eller sabelhugg tillbaka, så at ofta en bel by, med qvinaor, barn och gubbar deraf befolktvingen vanligen utgöres i de egyp tiska byarna, uppbrännes. Avenuen till han hus i Mensura består af en rad spetsiga pålar och då nan frågar hvartill de äro bestämde svarar en med stöasta flegma rökande Turk aDerpå skole vi spetsa de hundarna, Fellahs aGör pi det ofta?, Vi ha nog att göra, ar betefelas intey. Man skulle tro, denna berättelse vara öfver drifven, men den är bokstafligen sann. Änn nera fasaväckande grymbeter af detta vilddju skulle kunna citeras, om det icke vore elr tillfredsställelse, att afvända blicken hbärifrår Trenne år har han sålunda grasserat i denn: olyckliga provins, och ännu är intet hopp föl de beklagansvärda Fellahs att blifva af med si bödel.n Så långt beskrifnivgen i Allgemeine Zeitung Man ser häraf, huru det kan tillgå i ett Jand der bönderne endast haiva religiös bildning ty utan tvilvel tro de egyptiska Fellahs: like mycket på sin koran, som någon annan bonde på bibeln, och cinga konstitutionellan gyckelepe genera dem heller. esse