Aftonbladet – 7 november 1839, sida 2

TEATERN. — Allmänheten torde af annonserna redan hafva funnit, att vår sångscens, och öfverhufvud vår teaters nuvarande veteran, Hr Fredrik ER Fr Benenve. Att en guterad pjes, Robert af Normandie, dervid gifves, är visserligen en lockelse för publiken. För den verklige konstvännen och för teaterns habitus, måste det vara en ännu större, att egna en förtjent hyllDingsgärd åt en man, som i några och trettio år ej blott tillhört teatern, utan äfven varit en af dess stolpar, både såsom sångare och skådespelare, som i närvarande stund utgör dess oundgängliga stöd, såsom ej blott dess bästa, utan äfven enda bas, den förutan hvilken knappt någon singpjes kan gifvas, och hvars fel det icke är, att hans verkligt utmärkta anlag, bans milda, fulltoniga organ och vackra basröst ej ått utvecklas till allt hvad de kunnat blifva, emedan hön, vid början af sin konstnärsbana, nvåndes 4j till mindre än alla genrer och i Illa stycken, samt ändtligen en man, som geiom sin enskilda, älskvärda karakter och sitt umana lynne haft den lyckan, att endast förärfva aktning och vänskap, utan att någonsin ramkalia deras motsatser.