Aftonbladet – 7 november 1839, sida 2

(Insändt.) Utdrag af ett bref från Fellingsbro. Söndagen den 27 sistlidne Oktober, då, sedan denna församlings kyrkoherde, numera utnämnde biskoppen i Westerås doktor Nibelius hade afslutat en sockenstämma, framträdde, efter föregående öfverenskommelse utur den samlade menigheten, en ektad ledamot af bondeståndet, vid namn Lars Andersson i Bäck, och yttrade sig å egne och öfriges vägnar, som följer: Då det är Fellingsbro församlings ledamöter kändt, att H. M. Konungen nådigst täckts utnämna Hr Doktorn till biskop öfver Westerås Stift, är det i anledning deraf, vi nu vördsammast och bjertligast få lyckönska till denna upphöjelse! Den förlust, Fellingsbro församling härigenom lider, är stor, och blifver måhända aldrig ersatt. — Tillfredsställande är det för oss likväl, att Hr Biskopens mångsidiga förtjenster blifvit ihågkomne, som, bvar helst de befinna sig i verksamhet, skola sprida glädje och medverka till samhällets bästa., cMåtte Hr Biskopen icke förgäta denna församing, hvars invånare aldrig skola glömma det goja, Hr Biskopen gjort och åstadkommit. Vi och våra barn, som Hr Biskopen, såsom församlinzens pastor, i lära och lefverne visat vägen till Fsud och saligbeten, skola icke eller förgäta, att öfver denna dess allmänt älskade och vördade läares kommande dagar nedkalla Guds välsignel!se.n Hr Biskopen gaf härå ett svar, som rörde alla och var värdigt dess tankesätt och handlingar. Med anledning häraf tror Insändaren, att, om id tillsättandet af embetsmän, jemte förtjenstens eräknande, folkets röstalltid likasom i förberörde fall rhöll behörigt afseende, så skulle belåtenhet städe följa och en värdig tåflan samt bemödan upptå hos män, att vinna de egenskaper, utan hvilka n embetsman icke kan verka till samhällets sana bästa.