Aftonbladet – 2 november 1839, sida 3

altal UC Llivau pily BU UUTIUSLe BLANDADE ÄMNEN. Landthushållning. Bland de uppfinningar, som de sadnare åren blifvit gjorde finnas visst icke många, som endast tillhöra jordbruket; men detta saknar likväl icke sin andel derihland. Man har utrönt huru artificiel gödsel bör beredas; ty sedan man blifvit öfvertygad att åkern utan gödning icke I kunde göras bördig, började man öfver allt sö ka efter ämnen, som kunde ersätta ladugårdens spillning. De blandningar man gifvit namn af Kompost, likasom kalk, benmjöl, aska m. m., uppfyllde till en del ändamålet; men den praktiske åkerbrukaren kunde ändå aldrig umbära den vanliga gödseln. Det är en Hr Jauffret och en Hr Quenard som synas hafva lyckats att lösa problemet, huru man genom konst skall bereda en gödsel som svarar emot den animaIliska, eller åtminstone kommer den närmast. Bådas methoder lära vara någorlunda lika, ehulIru den förres icke fullständigt blifvit allmängjord. Försök med denna gödsel hafva likväl i flere Franska departement blifvit anställde och lväckt stor uppmärksamhet. I arrondissementet vid LOrient gjordes, i Mars månad förlidet år, tillblandningar på flere sätt. Efter 40 daI gars förlopp, eller i slutet af April, utdeltes de, för att på serskilda ställen och till serskilda säden försökas; den hade likväl då redan I mer än 44 dagar varit användbar. Den inblanIdade halmen afskars med spaden lika lätt sem L det strö, hvilket ett år legat i gödselstacken; den af ljung och flera växter beredda gödseln var likaledes fullkomligt upplöst, och alla slagen försöktes i jemförelse med andra gödningsämnen, äfven med ladugårdsspillning. Verkningen har varit förvånande, både på säd, träI gårdsväxter m. fl. Nästan vid samma tid hade Hr Quenard till Parisiska Åkerbrukssällskapet uppgifvit två methoder att bereda gödsel, hvaraf den ena lemnar ett serskilt slag af kompost, och den andra en beredning, som till sin princip liknar Jauffrets. Komposten består af: 4:o Ett hvarf gräs, som är upptaget ur damI mar. 2:o Ett dito af osläckt kalk, aska och sot. 3:o Ett dito af halm och blad al växter (ogräs och dylikt). 4:o Ett dito af osläckt kalk, acka och sot. Härmed fortfares tills man har en stack, som låtminstone utgör ett vagnslass. Sedan göras I hål, som lodrätt genomgå stacken, och deri hälIles så myckt vatten att allt blir genomdrucket och derefter kommer i jäsning, på det att alla ämnen må upplösas. Till gödsein bereder man först en lut af upp, å d lösta alkaliska ämnen, och i denna lut blötes hvad man vill förvandla i gödsel. 750 kilogrammer (omkring 4 1, skeppund) halm eller andra vegetabilier beredas på följanI de sätt. I ett kar, mera vidt än djupt, hälles: 4:o 44 Hectolitres (9 3, tunnor eller omkring 5335 1, kann.) vanligt vatten. 9:o 4235 Litres (nära 48 kannor) god ugnsleller spisaska. 3:o 75 Litres (omkring 28 1, kanna eller len dryg halftunna) sot, isynnerhet ur köksskorstenar, emedan detta sot innehåller mer animaliseradt ämne, som i vatten är ganska lösligt. Allt omröres med en trägårdskratta. 4:o 20 Litres (omkring 7 23, kannor) kauTIstisk kalk, förut släckt med icke mer vatten län till denna operation är ovilkorligen nödvändigt. Man omrörer åter, på det att alla dessa ämnen må väl blanda sig, och låter blandningen stå 24 timmar, emedan upplösningen fordrar denna tid, men fortfar likväl att mellanåt omröra. a På detta aätt får man en lut, som bringar till jäsning och verkar hastigt. wm md da mättar man vill förvandla till oxA.