Aftonbladet – 26 augusti 1839, sida 2

oRdll UUTLLIAaA IVINVe AULILVLIDAIL Hat fr MEET om Excellentissimus, som kan anses såsom den egentliga eller förnämsta represeatanten af det. ta system, eller om Hr Justitie Stats Ministern, som förut så ofta blifvit rekommenderad och upphöjd af f. d. Utgifvaren. Ibland de försök, som f. d. Utgifvaren nu många gånger användt mot Aftonbladet, för att få detsamma misstänkt för deltagande i framtidsplaner, är att insinuera, det Aftonbladet skulle afmålat framtiden i ett rosenskimmer, uppbyggt framtidsluftslott, gjort sig till framtidens hoftrumpetare m. m. Beklagligen för bolaget äro alia dessa insinuationer, som blitvit hemtade från en enda artikel i Aftonbladet sistl. höst kallad: några ord om framtiden, skingrade med två rader. Nämnde artikel inneböll nemligen icke ett enda ord om, hvad nationen kunde vänta af framtiden, utan hvad den ägde rätt att vänta af densamma, eller med andra ord hvad framtiden bör kunna åstadkomma och troligen kan, om den lyssnar till folkets röst och det allmännas bebof. Just en sådan riktning är imedlertid det, som Minerva och f. d. Utgifvaren synas fått i uppdrag att motarbeta, ifall en syftning dertill skulle uppenbara sig under riksdagen. Det är förändringen i systemet, som de skola bjelpa till att förekomma, och reformerna, som de skola bekämpa. Derföre har också f. d. Utgifvaren noga aktat sig, att framlägga det skäl, hviiket hufvudsakligen och framför några andra påkallar ett ombyte af regeringspersonal, och hvilket vi vid ett annat tillfälle serskildt skola framställa, emedan det här blefve för vidlyftigt. — Hade f. d. Utgifvaren icke haft angeläget att arbeta för denna sak, så skulle han heller icke med så mycken omsorg försökt undanhålla, ati Aftonbladet, redan då ryktet först började tal: om en koalition, yttrade såsom ganska möjligt att en sådan ganska väl kunde bestå af temligen aristokratiska elementer. Tydligast framlyser dock syftningen med Mi nerva Freja-bolegets slingringar uti den ängbeskedlig tystnad förbigick alla de medel, som på andra sidan begagnades för att få hönderne att votera efter styrelsens önskan. Äfven nu har f. d. Utgifvaren handlat i enlighet med denna taktik. Hvad serskildt Friherre af Nordin beträffar, så är det visst ingen oskicklig manöver af f. d. Utgilvaren, att framställa honom såsom den der skulle vilja bemäktiga sig ledningen af den blifvande riksdagen; ty Friberre af Nordin står ännu naturligtvis på er kritisk punkt i opinionen, i hänseende til sina fordna förhållanden till styrelsen; och denna opinion kan endast af Friherrens eget biifvande haudlingssätt stadgas i den ena eller andra rikiningen. Imedlertid är det smickrande för honom, att på brukskontoret vid Forssbacka få läsa, huru hans person, hvart den än tar vägen, utgör ett hafvudömne för tidmingspolemiken i Stockholm. Eljest är äfven denna föltmanöver imot Friherre Nordin, i ändamål att betäcka andra, icke heller något nytt. Man påminner sig ganska väl en annan rörelse i samma riktniaog och från samma håll, hvilken verkligen kan räknas såsom eit bland Hr Johansons strategiska mästerstycken. Vid de välbekanta uwvillfällena vid sista Riksdag, då de båda kapitenerre, Friherre Klingsporr och Frih. Stedingk skulle näpsas för sir Opposition, cech bortikommenderades på fästningar, uppträdde nemiigen, bland andra, tidningen Argus med ganska skarpa artiklar öfver detta ämne; men met hvem voro de riktade; månne emot Generaladjutanten för Armön EB. E. Grefve Brahe, som undertecknat orderna och var den ansvarige rådgifvaren i deona sak? Nej — det var emot Friherre Nordin, som då redan för fyra år sedan hade resignerat ur Statsrådet. Det skäl, som användes, var lika mästerligt som sjelfva hufvudmanövern; det var nemligen, att Friherre af Nordin vid den föregående Riksdagen hade organiserat Riddarhusmajoriteterna och att den objudne Gästen, hade yrkat läran att votera för uniformen,. Likväl var det ganska väl kändt, att trådarne af sista Riksdagens voteringsmekanik höllos af belt andra personer och sammanlöpte uti Am ee fans sat åå Erik arra af Nordin