Aftonbladet – 14 augusti 1839, sida 2

le äfven fånge tilligodonjuta till belöning för sin list eller fintiighet, att rymma ifrån straffinrätiningen före arbetstidens siut. Att utmärkte jurister finnss, hvilka ej anse der af Lagkommitteen följde princip oriktigt kan blard annat inhämtas af den berömda Örsteds skrifter t. ex. Ueber die Grundreglem der Straf gese:zgebung. Detta förtydligande är af den beskaffenhet, att det sjelf ford:ar ett sådant. Lika litet lä: er det varit Larkommitttens mening, att den, hvicken blifvit galen, efier ett begånget brott, ändå skulle derför bestraffas, som det varit Hofräitens tanke, att brottsing, hvilken efier brottet råkat i dylikt tillstånd, skulle befrias från straff, änskönt han sedan tilifrisknat. Sådant följer dock af de tillagda uttrycken, om de tydas lika bokstafligen som Hofrätten tolkat lagfö:slegets ofvannamnde stadvande.