Aftonbladet – 7 augusti 1839, sida 2

Borås Tidning innehåller följande artikel, angående en åtgärd af Landshöfdingen i Wenersbosg, hvilken är i hög grad karakteristisk för vår ekonomiska lagstittning, och väl äfven torde påkalla en förklaring från bemälde auktotitet: För någon tid sedan omnämndes i denna tidning:ett af Konungens Befallningshafvande inom Länet vidtaget beslut, att låta rasera alla qvarnar, hvilkas egare icke hade fullständiga dokumenter att framvisa, ehuru desse qvarnar i århundraden varit, mot erlagd skatt, i obehindrad gång; och blefvo genom detta beslut endast uti häromkring liggande ort, och som kommit till vår kännedom, tjugotre stycken sålunda satte ur stånd att drifvas. Vi hafva nu att anföra en annan dylik åtgärd, som förekommer oss så abderitisk, att vi skulle nästan vara färdiga tro oss i hast förflyttade till Doktor Francias despotiska republik, i stället för det såkallade fria konstitutionella Sverige. Händelsen är denna: För många Herrans är sedan klagade åtI skillige af den skjutsskyldiga allmogen inom Kinds och Redvägs Härader hos Landshöfdinge-embetet i Elfsborgs Län, att Gästgiftareoch Reserveskjutsen betydligt ökats genom städerna Borås och Ulricehamns Handelsborgares och deras drängars resor. Till följd af denna klagan åtkom följande förklaring. För att i någon mån lindra och afhjelpa denna för allmänheten tryckande olägenhet, om hvars verklighet jag så väl af inkomne Gästgifveri-dagböcker, som infordradt utlåtande från Krono-Befailningsmannen i orten gjort mig förvissad, har jag ansedt nödigt och skäligt härmedelst till vederbörandes framtida efterrättelse, stadga och förordna: 1:0 Att sådane Borgare, som i förenämnde städer vunnit burskap, men likväl emot innehållet af Höglofliga Kongl. Commerce-Collegii Kungörelser under den 8 Mars 4803 och den 8 October 1807, till städerne icke inflyttat, utan bo på landet, samt följakteligen ej fullgjort hvad dem såsom StadsBorgare åligger, icke äga att af Gästgifvareskjuts sig begagna, utan måga genom beting sig fortskaffa. Blifyandes alltså Gästgifvarne vid vite af 40 R:dr B:ko förbudet, att för så beskaffade Borgare Gästgifvareoch Reserveskjuts lemna eller uppbåds. Wenersborg å Lands-Kansliet d. 49 Febr. 1808. Friedric Lilljehorn. Harald Almqvist. Denna gamla förordning i strid med vårt nuvarande samhällsskick blef oförmodadt uppläst tillika med andre Landshöfdinge-embetets kungörelser förliden Söndag uti kyrkorna här i orten. Då Gästgifvarne till sin stora förvåning hörde sig af presten föreläsas, att de skola plikta 40 R:dr B:ko om Gästgifvareskjuts lemnas åt någon Borgare från städerna Borås och Ulricehamn, som bo på landet eller ega landtegendom, hafva de, efier hvad ryktet förmäler skurit alla öfver en kam, och helt enkelt och simpelt lagt embargo på alla resande, så att de komma hvarken fram eller tillbaka tills de kunna bevisa, att de icke äro Borgare eller Borgaredrängar i förenämnde städer, och i händelse detta icke är möjligt, att de åtminstone icke bo på landet eller ega landtegendom. Den resande, som nu är i den olyckliga belägenheten, att icke kunna frikännas, måste stadna qvar; hvarigenom det dubbla ändamålet vinnes för gästgifvare och hållkarlar, att undgå 40 R:dr B:ko plikt, samt se den resandes kassa så småningom tömmas vid gästgifvaregården. Huru vidt omkring desse anstalter spridt sig, är för oss, under den nu under djupaste lugn och fred så oformodadt inträffade kompletta spärrningen, alldeles omöjligt uppgifva, äfvensom hvad sem kan vara sannt eller icke utaf de mångfalldiga olika berättelser, som i detta afseende kringlöpa; med undantag af sjelfva kungörelsen och dess uppläsande på predikstolen sistliden Söndag, hvilka äro bestämda fakta.