Aftonbladet – 4 juli 1839, sida 2

heterna på demna teater. TUL LEOMMITERNS ARBETEN. Transsumt af Protokellet, hållet, hos de för granskning af nu gällande Tulltaxa utaf Kongl. Maj:t i Nåder tillförordnade serskilda kommiterade följande dagar, år 18539. (Forts. fr. gårdagsbl.) JERN. Då nu fråga förekom om tullbestämmelserna å Jernvaror, blef i sammanhang dermed till pröfnisg Mretagen Fullmägtiges i Jernkontoret, å Brukssocieteterxs vägnar, hes Kougl. Maj:t gjorda underdåniga ansökrieg em befrielse ifrån eller skälig nedsättning af såväl utförselstullen, som tolagen å besagde varor; deröfver, sedan Bergsoch Kommergkollegierna underdånigt utlåtarde afgifvit, kommitterade, i följd af erhållen remiss jemväl hade att i underdånighet sig yttra. Efter det af kbandiingarne tagits mödig kännedom anförde Hr Distriktchefen Fåhreus: Det näringsistresse, hvars befrämjande med förevarande ansökas afses. är af ster omfattning ech kar giltiga anspråk på symnerlig uppmärksamhet. Frågen är imedlertid mera invecklad än den vid förste påseendet kan synas, och det är af vigt att vid bedömandet deraf, icke förbise näriegarna ech beskattnirgsförhållanderna i ellmänhet, om men ej skall löpa fara att begå mannamåin, eller e!t statsekonomiskt felsteg, eller bådadera. De till stöd för den underdåniga avsökan framställda förhållanden kurnma sammenfattas uti tvänre bufrudmostiver, nemligen: 4:0 Ändamålsvidrigheten af exporttull i allmänhet såsem beskattning; 2:0 Jernbandteringens nedtryekta belägenhet, i följd bvaraf Svenskt jern icke skall kumna med fördel å utrikes ort afsättas. Ingan jag ivgår i pärmare undersökning ef desså serskilda frågor, bör jag vid den af sökanderne uppdragne jemförelse emellan de på priset å svenskt och utländskt Jern inverkande omständigheter erinra, att visserligen tillverkningskostnaden å det Sverska Jernet, i följd af serskilda naturföri:ållander, måste utfalla drygare än å det Engelska, men att, hvad beskattningen angår, jemförelsen icke kan blifra adxquat, em icke i betraktande tages äfven da flerfalldiga texor, som i England betydligt stegre lefnadskostmaden och arbetslönerne, särdeles i städerna, och som till der del de utgöra kropanrs ivgäld, å de svonska hanmdelsplatserna icke hafra någon egentlig motsvarighet. Accis-utiskylder, fattigtaxer, 0. s. v., i den mån de träffa Jernverksägare, forslare, bandlamde och allt det srbetsmanskap. hvars händer jernet passerar, tills det är vordet aflastadt, hafva alldeles enabawda verkan med de under nemn af Hammarskett, Bevillning, Tull etc. direkt utgåsnde afgifter, nemligen att fördyra veren, och eturu Rågon komparatif zifferberäkning bärvid evårligen ken uppställas, torde den förmodan icke vara vågad, att det inflytande, sem berörda taxor i England utöfva på Jernets skeppningspris, relatift till det ursprungliga värdet, i sjelfva verket ieke är ringare är det som kan härledas fiån de på svenska jernet hvilande skatter. En sammanställning af dessa sistnämnda i förhålJlarde till sverska jernproduktionen, å ena sidan, semt Englande statsbudget i förhållande till detta lands tetalpruduktion, å den and-a, bekräftar denne hypotbes mer än tillfyllest. U:i den, som det synes, nog allmänna åsigt, att exporttull till sjelfva sin princip är en ändamålsvidrig beskattning kan jag icke obetinyadt instämwe. Bide inoch utförsels tull äro till sin natur kossumtiopsafgifter, d. Vv. s., de drabba ytterst förbruknisgen. Skillnaden är blott, att den förra faller landete egpe ipnebyggare och den sednara främmande länders till last. Avt hvarje beskattning, som naturenlist kam åläggas utländmingen äger framför all ansan företräde, är en gammal grundsats och torde förtjena någon uppmärksamhet. Man har velat anse exporttullen till sin verkan vara ett premium för den utländske medtäflaren, men den är det icke mera än bammarskatten och öfrige afgifter å