Aftonbladet – 11 juni 1839, sida 2

ga ålder, som de blifvit ansedda odugliga att sitta qvar, utan det är för åldren af deras principer eller, rättare, deras principe, hvilken egentligen blott är ckonservatif,c så vidt fråga är att konservera taburetterna. Skulle, säger man, icke en möjlighet vara, att man förutser någon ändring i principer på högre ort och således vill bereda sig en möjlighet att vända, utan att lemna taburetten? Skulle icke en förberedelse till ursäkt för en cknapp vändninga å taburettgubbarnas sida kunna ligga uti anfall mot de us ationärak principerna hos vissa publicist-gubbar? Man har till och med begynt fundera, om icke tahuretterne skulle kunna, likasom kontorsstolar, inrättas så, att de svänga på en dubbe eller skruf. Detta, säger man, vore en mekanisk uppfinning, värdig uppfinnaren af Macfarlaneska trillan. Ursäkt2, bästa Tante, mitt långa bref! Men jag har ju lofvat att inberätta, hvad folket sägor om Tantes qvickheter, som, Gudi klagadt, synes vara det enda, hvarpå man numera kan bygga, sedan det befunnits, att det icke längre vill bära sig att käbbla med filisteerna om de der förargeliga sakerna. Konservera omsorgsfullt detta vårt sista palladium! Var rädd om hälsan, och lef dietiskt! Vi kunde: annars snart stå på bara backen, värnlösa såsom en fårskåck på öppna fältet under ett störtregn! Tantes ödmj. tjenare och nevö 0. Q.