Aftonbladet – 22 maj 1839, sida 3

net Konstoch Teater-notiser. — Den förut i detta blad omnämnda dramen af Gerard och Secribe: aLes Burckarts eter Student-konspirationen har nu blifvit gifven i Paris och vunnit bifall. — Mamsell Taglioni har uti balletten la Gitana tagit afsked af Wicner-publiken. Hon troddes komma att resa till Paris. — I Wolfenbättel har den sexton-årige violinspelaren Carl Hohnstock väckt allmän uppmärksamhet, så väl genom sitt utmärkta spel, som sina talangfulla kompositioner. — Titlarne för dansmusik blifva allt mer romantiska. I Prag har utkommit tre partier valser, af Bende, under benämning: aSagen der Vorzeit-, Novellen aus den Conversations-Lebenund Liedler-Walzer. — Spontini, som ännu vistas i Paris, har fullbordat en afhandling om den andliga musiken. Han skall hafva kommit på denna ide genom det ömkliga tillstånd, hvaruti han funnit den Italienska och isynnerhet den Romerska kyrkomusiken. — Kungliga biblioteket i Paris gäller för det rikaste i verlden, så väl på manuskripter (hvilka uppgifvas till 400,000), som tryckta böcker (3560,000 band). Antalet af kopparstick, som ibland annat innehålla 350,000 porträtter, skall gå till 4!, million. Men det finnes ärnu mångfaldiga biblioteksskatter i Paris, som icke aro kungliga, hvilka innesluta en ansenlig mängd, så väl nandskrifter, som tryckta böcker. Sedan 4802 hafva i Louvren 24,510 målningar, 2409 klassiska arbeten, 4660 kopparstick, och 467 litografier varit utställda till expositionen. — På den konstoch industri-exposition, som för detta år är föranstaltad i Paris, skall finnas ett fortepiano, som ådragit sig en synnerlig uppmärksamhet. Man kan nemligen, medelst en ny uppfinning, rent och riktigt stämma detsamma, utan ringaste musikaliskt gebör; detta sker medelst ett noggrannt angifvande af den spänning, strängen måste hafva. Således skall man framdeles kunna stämma ett musikaliskt instrument, likasom man ställer en klocka. Uppfinnaren är en architekt, vid namn (ce Pöre, och flere bland de berömdaste komponister, såsom Cherubini, Auber, Pär och Haleyy, hafva intygat, att uppfinningen är ändamålsenlig. — Prinsessan af Oranien har låtit uppresa ett monument i Zar Peters koja i Zardam, till minne af .Ryske storfurstens besök derstädes. Hans kejserliga höghet ristade sjelf med en blyertspenna några Ryska ord på stenen, och man fann seden, att det var en vers af följande innehåll: cEng!ar, utbreden edra skyddande vingar öfver denna onspråkslösa hydda; här skapade den store mannen sitt rikes lycka; denna hydda är vaggan till Rysslands storhet. — I Berlin finnes för närvarande en Turkisk officer vid gardes-artilleriet, som af Preussiska regeringen fått tillåtelse att taga praktisk kännedom i krigstjensten, Dessutom hafva 3:ne Turkiska studerande nyligen ankommit; de stå under gesandten Kiamil-Paschas öfverinseende och skola begagna de Prcussiska läroanstalterna. — En ung talangfull målare i Paris, vid namn Bard, hade till konst-expositionen insändt tvenne porträtter, af Mamsel! Rachel och Mamsell Candia, utan att dessa suttit för honom. Juryn afvisade dem af det skäl, att porträtterna voro målade ur minnet. Deremot upptogs ett annat stycke af samme målare, Alexanders besök hos Diogenes. Hr de Cailleux, sekreterare vid museum, hvilken funnit tycke för de båda porträtterna, framställde dem likväl, då Ludvig Filip gjorde ett besök i Louyren, så att de föllo i ögonen på konungen, hvilken stannade framför dem och beundrade deras kolorit. Och likväl äro begge uteslutna från expositionen,, sade Hr Cailleux, och nämnde orsaken. cDenu unge mannen har talang, anmärkte konungen, cman måste göra något, för att trösta honom öfver hans missöde. Några dagar derefter erhöll den unge målaren medel af civillistan aw fara till Rom, och uppdrogs att förfärdiga en tafla öfver den påfliga välsignelseceremonien Långfredagen, jemte kopior af några bekanta mästare. SET — Penningen har öfverallt med sig en bekant dragningskraft, och det är icke blott bär, utan i andra länder, som murklorna, när de finnas på qvinnans band, hafva den lyckan att blifva unnsäkta och förmälda med börden. Så berättas