Bland märkvärdigt förvända åsigter af frågar om näringsfriheten, har Borås tidning framka stat en, som förtjenar att räddas från glöm. skan. Uti en artikel med rubrik afortsättning från föregående nummer, och der det talas on näringsfrihet, framställes den förmodan att, om man åt 4810 års Riksdagsbeslut, som medgaf å! alla medborgarklasser rättighet att idka all borgerlig näring, mot åtagande af deremot svarande borgerlig tunga, ville gifva gällande kraft så skulle motståndet låta höra sig, icke frår borgarståndet, utan just från bondeståndet. Denna förmodan stödjer förf. på det antagande, at nämnde beslut ej kunde bringas till verkställig. het på annat sätt, än att alla, som på lande idkade borgerlig näring, skuile aför dess belopp) deltaga i utskylder i likhet med innevånarne i närmsta stad, och motståndet, som häraf skulle uppväckas, beskrifver förf. med föl jande ord: Man kan imedlertid vara fullt: ör cvertygad, att ehuru riktig slutföljden än är a cdetta sednare (antagande), man snart skulle f chöra ett annat ljud, då herrar honddignitärer csom nu genom sin rörelse omsätta årliger chundradetusentals riksdaler hvardera, blefvc cunderrättade om att de i sin mån voro plig: atige att bidraga till upprätthållande af der astad, hvarest de hafva sin Lufvudsakligaste rökrelse och afsättning af dess (menas väl sina atillverkningar, och hvilken de vid alla tillfäl. den omringa, och suga musten ur, likt flukgor kring ett mjölkfat, utan att de med en cenda skilling frivilligt bidraga till dess deastånd. Hypothesen att 1840 års ständer med ut