aunnade privilegium på färjefarten mellan Rhede coch i rännan mellan Nyhayn och Christianshavn atillika uteslutande rätt att från och med den anästkommande Maj befordra resande med dera cekipager för betalning, från Köpenhamn till Skån aska kusten mellan Helsingborg och Skanör, dess abåda ställen inräknade, med de bestämmelser oc aden taxa, som innehålles i det honom af general apostdirektionen för farten den 2 Mars detta å ameddelte regulativ, lwilket dock ej må tryckas aeller derom något offentligt kungörande ske, oc apå vilkor att han förpligtas afgifva en förhöjd af agift till postväsendets fond af hela färjefarten efte adirektionens bestämmelse och derest sådant finne anödigt, och slutligen att det förbehålles honom at afrånträda denna färjefart efter ett halft års uppsäg aning, och staten att uppsäga honom den i händel ae han ej nöjaktigt uppfyller sina förbindelser. Det tycks af denna hemlighetsklausul, som afsigte: med privilegiet icke varit att stadga något son tjenat till efterrättelse för alla undersåter för at ej tala om ickeundersåter, enär domstolarne e erkänna någon förpligtelse att åtlyda en stadga den de ej kunna eller böra känna. Afsigten me: privilegiets utfärdande kan följaktligen ej helle kännas i dess fulla utsträckning af dem, som ick känna regulativet, men frågan om privilegiets e gentliga omfattning är också en sak mellan fiscu och Hr Eskildsen. Hvad man deremot finner up penbart af privilegiets egna ord, är, att det ej rö ångbåtsfarten. Previlegiet angår färjfart med bå tar eller jollar, med hvilka hvarje resande på hvac tid som helst kan blifva öfverförd, men icke er paketfart med ångfartyg, hvilka afgå på bestämd tid och som tydligen ej kunna befinna sig på me än ett ställe tillika. Ångbåtsfarten kunde privile giet så mycket mindre afse, som här i Danmarl 1816 denna fart, såsom allmänt kommunikations medel, ej ens var påtänkt, och ingen lärer vilja på stå, att, liksom det kan gifvas monopol på en vis fart till och från en främmande nations kust, hvilke vi likväl äfven förneka, någon kan begåfvas mer uteslutande rätt till fart ej blott med alla existe rande och bekanta, utan ock med ala ännu ickt existerande och ouppfunnne befordringsmedel. De skulle i sådant fall bero af en monopolsinnehafvar huruvida resande skulle använda en hel dag elle: blott några timmar till öfverfarten, alteftersom de behagade monopolsägarn att anskaffa snabbare el. ler långsammare fortskaffningsmedel. Vi förtänks ej Hr Eskildsen, att han söker göra sin förmente rätt gällande, men det förekommer oss dock, at! ett privilegium af den art, han åberopar, skulle vara så stridande mot all folkrätt, och den utveckling, civiliserade nationers inbördes förhållande må anses hafva antagit, att han borde finna det be. tänkligt att börja en process, hvars utgång i bäste fall, skulle för regeringen medföra obehagliga di plomatiska förhandlingar med Sverige och i alla händelser till färjefartens uppsägning. Under behandlingen af frågan om svensk: tullen hafva vi redan uttryckt vår opinion om våra diplomaters passivitet; men att den kun nat gå så långt, att den stillatigande åsett der procedur, den aftryckta danska artikeln refe rerar, är i sanning öfver vår förmodan. Vä måste medgifvas, att ingen diplomat kan hindr: en enskild man, att i sitt eget land anlita au: toriteterne, för att bevaka sin rätt och fördel men om det är sant, att den ifrågavarande tvi sten redan pågått sedan Juli förlidet år, och att, såsom den danska tidningsförfattaren anty: der, Kapten Eskildsens erhållna så kallade pri. vilegium, å danska autoriteternes sida ovilkor. ligen kunnat återkallas, genom tillsägelse et halft år förut, måste vi, för vår egen national heder skull, antaga, antingen att det varit vå minister vid danska hofvet hittills alldeles obe kant, att tvisten uppstått, eller ock, att han sin egenskap ingenting betyder. Sedan numer: våra grannar sjelfva upptagit frågan till dis kussion genom tidningspressen, kan någon vi dare okunnighet ej förebäras, och vi äro verk ligen nyfikne att erfara, hvad verkan det skal göra inom det läger, der vårt inflytande oci våra vänskapliga förhållanden till alla makte lika så högt beprisas, som våra vänskapsocl handelstraktater med dem ofta varit dyrköpte Mi Bland märkvärdigt förvända åsigter af fråga om näringsfriheten, har Borås tidning framka a fe a on oo TA pP Oo je