Aftonbladet – 12 januari 1839, sida 3

hållit en lagstiftande församling, förr än dess förhandlingar icke allenast blefvo tillgänglige för allmänheten, utan äfven utförliga underrättelser om de samma publicerade genom tidningarna, hvilka såsom Globe yttrar sig, varit sammanfattade med stor sorgfällighet och skicklighet. 4 — E-Londen. har nyligen en storartad och praktfull badanstalt blifvit öppnad. Den innehåller en med stenhällar fodrad bassin, i form af ett T, med fem fots djupt vatten, bildande en 41350 fots lång och 420 fots bred simsump; vattnet uppvärmes af ånga. På begge sidor af bassinen finnas rum att kläda af och på sig uti. Anstalten innehåller dessutom ett stort antal mindre badkar, ångbad, etc. Intill badet stöter en sal med alla slags förfriskningar. — Trenne röfvares intåg i Athen. Från Athen skrifves af den 42 December: Förliden Söndag hade vi det intressanta skådespelet af trenne röfvares intåg i vår stad. De voro fastbundna på åsnor; de friska ännu bloddrypande såren vittnade om den nyss förutgångna kampen, hvaruti de blif vit tillfångatagna af några bönder, hvilka uppspanat dem tvenne timmars väg från Athen. Klephterna, fyra till antalet, hade med tigerraseri försvarat sig under fyra timmars tid mot ungefär sjutti bönder till dess äntligen, öfverväldigade af mängden, trenne blifvit tagne, men en stupat. Deras intåg vore värdigt en stor mästares pensel. De beväpnade. bönderna med deras segerminer, i deras midt de på djuren fastbundna röfrarne, öfverhölj da af svett och blod, i förtviflan skärande tänderna öfver deras missöde att blifva tagna af enfaldiga bönder. Tvenne af de olyckliga voro af ett skönt utseende, med fri, öppen blick, verkliga teaterhjeltar, egnade att väcka sympatier hos ett helt publikum, under det lasten med skarpa drag stod skrifven på den tredjes ansigte. Det krigiska i dettavfölks utseende kunde för ett ögonblick utplåna tankan på deras nesliga handtverk, och bländad af första intrycket skulle man tro sig hafva något bättre för sina ögon än stråtröfare. Betänker man deremot deras fega grymhet mot sina fångar, deras massakrerande af värnlösa resande, gvinnors skändande och flere af dem begångna upprörande våldsamheter, försvinner hvarje deltagande eller medlidande, och man känner endast afsky för dem. —Ö— —— RN SENT TREE