Aftonbladet – 23 november 1838, sida 2

att tillfredställa sina små bshofver af litet socker, Jkeffe, jemte flera ardra småssker, hvilka, som det berättas, sk liv användas för tillställsmndet af on aans, Legagnmat sig af em falsk så kallad begärsedel, och hvilkan hon genska ordentligt försett med sin husbondes namn. Att detta förhållande icko länge kunde blifva dulat för der vaksamimo polisems ögvn, ver naturligt, och Ansa Andersdotter blef, sedan man öivortygat sig ett hen verkligen Legått iörtalskningsbrett, aumadad att emottiga fritt lopis i någon af Rådhusets corridorer, Under runsakringstuden lärer bos funsit sin bolägenhet mindre angenäm och lofvärde tör framtiden, och i misströstin af att kanhända någonsin mer komma på fri fot, fattade hom det ursinniga beslut, att medeist glädindo eldskul, dem hon uttog ur kakelugnon och; kastade omoilan do yttre timmersteckarne och den inre beklädneden af väggen, försöka lossa jerngallren, och derigonom bareda sig tillfalle att i tysthet rekommendera sig från hela denna olyckliga sffir. Anna Andersdottor hanna imedlertid ej att ivilborda sin illgerning, inn:n allt sammars blef upptäckt, och alla vidare taror för elder undanröjde. I början nekade hon til förtelsknizgen, men har nu beksut alltsammar. (Carlsheumns Tidn.)