Aftonbladet – 23 november 1838, sida 2

s)dermera fortfarit. I natt har den frosns marken bl vit betackt med snö, som dock är allt för tunn a kunna begagnas till slädföre. (Norrköpings Tidningar) Upsala. Chirurgie och Artis Obstetr. Pre Clfessorn, Dokt. Carl Hear. Bergstrand biet den 9 siat I Nov. instillerad och höll dervid sitt inträdestsl: mutua Chirurgie et Medicie ratione. Till denr 2kt hade Akademiens Rector Meagrificus, Prof. oc Sibl. J, H. Schiöder utfärdat att P:ogramm på 2 ar in Folio, som, denn2 gång utlörligare än veniigt, in 1j nehåller on efversigt af Medicinska Facultetens Hi r storia till år 1738, då dea 1:sta Medicine Doktors prometion här försiggick, och en Medicinsk skola me N. Resea von Rosenstein och C. von Linr kor derefter kan räknas hafva tagit sin början. — V meddela ur det innehålisrika programmet ieöljand j utdrag. ) Förth börjar med att föra Uzciversitetet til minnes stt detta: är är ett jubelår i Med. Fak:s Annaler, ge nem den första i Upsala firada Med, Doktorspromo tionen den 8 Maj 1738, då Lars Roberg var Promo. tor och Oi. Rudbeck d. y. Decanus. Bäggo sfträdde kort dereiter, och lemnade sina platser åt IN. Ros6a v. Rossnstoin och C. v. Linng, hvilka begge hä grundade ex iMedicinsk skol:, De finge snart et stort antal lärjungar, som samlade sig omkring dess: stora lärare, på hvilka Förf väl använder skaldens ord :s Nulle ia fronte mine, nec formidsbile lumen, Pacem vultus hsbet. — Det var Upsalss vårdegar. Utländningar hastade hit, och tiiera togo äfven här Doktorsgraden. I! en not anmärker Förf., att Fak:s Anneler för denna tid äro förda af Linies egen haud; en dyrbar skatt, då alle handskrifter efter den store mannens död ötverfördes till Eugland. Etter denna inledzing amäcker Föri., huru uti Påfven Sixti IV:s Bulla 1476, stodfästad at Stem Stura på Hoerredagen i tötrengnäs 1477, uttryckligen en Medicinsk Fakultet upptages, men att den aldrig funnit lärare, och än micdre lärjungar. Deraf det gamla distichon: Cavssidicos parcos, Medicos Sveogothis paucos Regua ferunt: recte Lec ergo velore puti. Häreftor följer en beskrifning om Läkerevetenskapens tillstånd i fäderneslandet af Petrus Magni, en lärd mar, som unger sin vistslso i Rom, i S:t Britas kloster och i L2o X:s hof, öfversatte Johannes de rupe cisa Läkareboi, hvilken i handskrift förvaras på Linköpings Bibliothek, Uti förordet, af år 1322, heter det: I Svärike är thet stor skam oc skadhe, När nokor bliffer sjwker, reds skotvel oc spadha. Wm läzedom the alz ivthe vilja tärkia, Thet röna faderlös barn oc hvar en änkia. Läkedoms Doctor är inxen i thet riketh (Swa äter hvar sin math illa i spikith) Ej heller Cizurgus (Chirurgus som studerat haffwer, Witan ätventyrara som frästa hvat lagh thet tagher, Sylogismas (sic) stwdera alla ec Emptimema, Ej witande hjälpa för ena lithla blema, — Wtsände thy Konungen godha män, Til at studera iäkedom, thet reacher jak än.n Deita varade omkring 200 år. — Gustst Wasa hade så mycket annat att ordna, att han ej åt Upsala kunde lemna någoa uppmärksamhet. Då Konungen låg på sin dödsbädd, fanns ingen läkare att tillgå, utom en Prest, Mäster Jon, som, rödgad och tvungen, måste iöreskritva läkemedion. Han plågade ock Konungen till döds, ehvad han äm må hitva skiiivit om Konungens härliga aflidande (!): Vid Kovoungarnas och Furstarnas bof samt hos Megnätorna vore endast utländsingar läkare och chirarger. Per Breho yttrar i six s, k. Hushålisbok: Här uti Sverige tattas både Apotiek och Doctorez. Den förste Svensk, som egnat sig åt Läkarevetenskapen,! var Benedictus Olai, född i Nerike, Läkare vid Erik XIV:s hof, hvilken utgifvit: Eeu nyttigh Läkere Book. Serdeles ock een undervisning och ingång till Chirurgiam. Steckh. 1578, 4:0. Om ock ieycket skråck förekommer i denna bok, finnes der ock myc-! set godt. Hans föreskrifter om pesten torde ännu; vår tid förtjena uppmärksamhet. Han säger blend j innat: Uthi thenne törskreckeligho Pestilentzplågho i kal menniskisn haffua itt frijit modh och sinne, och gladh vara, och elska mongahanda lustig spel och I. eckoer, Lutor, harpor, gighospel, elska reon och vac-i er klädher, intet dödeligit tencke elier bogrunde.. I Upsala, som under Liturgiens bulier för en tid! åg Akademien bortflyttad, och som sedermora ödeades af pesten, hade Carl 1X omsider börjat åter-, tälla Universitetet till dess tordna rättighater. Han! estämde den första lönen iör en Med. FErofessor 595; men ingen fanns, som kunde erhålla densam, aa. Denna brist på all undervisning i Läkareveten1 keapen sökta Johan Rudbeck och dennes broder Pe-: rus Rudbeck att afhjolpa, Dessa höilo de första , tedicinska töreläsningar i vårt land. Ändtligen blef ? ohannes Cheszocopherus, den törste Svenske Me-j! icike Doktor, som vär en systerson till Bened. il )lai, oiter återkomsten ifrån sia utrikes resa, utlg ämnd till Physices 1, Physiologie Professor 1613. , lan uppgat samma år: Regimen iter agenrtium, thero3 en officina itineraiia I. Kcesorputhek. Stookh.! Gi3, 4:0 ! År 1617, då Akademien indelades i Fakulteter, beÖts, att tvenne Pcofessorer skulle finnas i Med. Faulteten, af hvilka den eno skulle föreläsa Moegicin, en endre Botanik och Anatomi. Att Medicinen likt-) il ännu ingalunda studerades såsom vetenskap, uNn si2om ett mer eller mind:a lörande närinosfång IL